Kärleken räddad av utomjording

Han hade varit gift med Peggy Macarthur i fyrtio år när hon plötsligt en dag lämnade honom för deras trädgårdsmästare. Trädgårdsmästaren hade arbetat hos dem i tre veckor och frun blev omedelbart blixtkär, i den trettio år yngre svenska pojken.

Genom skilsmässan förlorade Serb halva sin förmögenhet och resten spelade han bort på tärning. Efter att i fem år ha traskat runt på de grusvägar nordöstra USA erbjöd kom han fram till "The Big Apple". Först blev han utkastad vid stadsgränsen av Cheriff Clinton. Denna ansåg att New York hade nog av luffare.

Sittande på en sten med skyskraporna bakom ryggen, och med sönderslaget ansikte, fick han till slut se något märkvärdigt. Han beskrev sedan det hela som en enorm farkost i plåt med ett tefatsliknande utseende. Föremålet landade vid hans fötter och ut kom en fantastisk varelse. Han hade genast förstått att den var av honkön och liknade henne vid en enormt vacker blomväxt. När hon öppnade munnen, som satt mitt bland ståndarna i blomman, lät hennes röst som den ljuvaste musik. Hon bjöd in honom i skeppet och de for sedan runt bland stjärnorna i trehundra år. Det märkligaste var inte alla supernovorna, planetsystemen folkslag han upplevde, utan mest fantastiskt var att han aldrig åldrades under färden.

Tillbaka på jorden förstod han att det inte förflutit många dagar hemma. Hon lämnade av honom vid ett stort hus mitt i New York och tog sedan upp en annan liftare. Serb såg att denna var den trädgårdsmästare som stulit hans fru. Han sprang in i huset och fick se sin fru gråtande vinka av sin nya man på färden. Denne kom aldrig tillbaka och Serb fick sin fru och halva förmögenhet åter.

Eftersom halva stan sett skeppet komma och gå, blev deras tomt full av journalister. Framför kamerorna återförenades Serb och Peggy Macarthur och han talade om för hela världen vad han upplevt. Nästkommande dags tidningsrubriker skrek ut: Kärleken räddad av utomjording. Dagen efter krossade två flygplan två stora skyskrapor och världen glömde paret Macarthur.

Trädgårdsmästaren blev sedan dumpad i Atlanten av blomväxten och hon återvände sedan aldrig mer till jorden. De lär sig aldrig, vad de sista orden hon tänkte innan hon svängde in vid parkeringen till sitt hus på planeten där hon bodde.

Av John Jensen 11 okt 2001 13:47