Terrorismen snuvade mig på mitt livs äventyr

Två kapade flygplan kraschar World Trade Center och på samma gång mina resdrömmar.

Dagarna efter terrorattentatet gick jag, liksom många andra, omkring med en tung klump i magen. Tankarna kretsade självklart kring de utplånade människoliven och alla anhöriga. Men någonstans i bakhuvudet ringde även en varningsklocka. Jag insåg att min resa till Costa Rica faktiskt var helt beroende av en mellanlandning i New York.

- De har ringt från resebyrån på telefonsvararen, säger Thomas med en bekymrad ton i rösten. Jag ringer sedan och hör vad de vill.

En timma senare sitter jag på min säng och surar.
- Jäkla skäggapa, tänker jag tyst så att ingen ska kunna höra mina barnsliga tankar.

En man i skägg och turban som florerar i medierna och pekas ut som huvudmisstänkt, får agera föremål för min skoningslösa ilska. Min frustration tar mig femton år tillbaka i tiden och jag minns hur det kändes när mamma inte köpte godis till mig i affären. Precis så känner jag mig nu: snuvad på konfekten.

Okej, jag vet att jag har det väldigt bra. Jag bor i ett fredligt land och har aldrig behövt uppleva några fruktansvärda krig på nära håll. Men trots allt, jag hade verkligen sett fram emot vår resa. Jag kände verkligen en stor lust att uppleva Latinamerikas dofter och atmosfär. Nu är allt sparande och snålande förgäves. Vem vet när jag kommer att få ett nytt restillfälle?

Sviterna efter attentatet är många. Förutom att det har framkallat sorg och rädsla har det även påverkat den ekonomiska stabiliteten i världen. Flygbolagen har drabbats hårt, och däribland Delta Airlines som skulle ha tagit mig med på en av mitt livs största resor.

På STA Travels, där vi för flera månader sedan bokade vår prisvärda resa, säger hjälpsamma Pamela att inte heller de har fått veta särskilt mycket om anledningarna till de inställda resorna mellan Sverige och New York.

- Men det har med det ekonomiska läget att göra. Det går dåligt för Delta Airlines och de har varit tvungna att sparka personal. Tyvärr kan jag inget göra, men vi kan se om vi hittar någon annan resa till er, säger hon med uppriktigt ledsen röst.

Sorgligt nog kan inte ens en hjälpsam Pamela trolla fram en billig, långväga resa när det är knappt två månader kvar till avresa...

Tack och lov skonades jag från att förlora någon vän eller släkting i det attentat som vi ännu levande aldrig kommer att glömma. Men i samma stund som en besatt människa styrde planet mot en skyskrapa förlorade jag en del av min frihet.

Problemet med att resa ligger inte längre alltid i att man inte har sparat tillräckligt med pengar. Problemet grundar sig i att vissa människor genom våldshandlingar tar makten över andras liv. Och då spelar det ingen roll om det handlar om hinduer, muslimer eller kristna.

När USA ger igen med samma mynt mot det redan sönderbombade Afghanistan tvingas oskyldiga återigen sätta livet till. Och den tunga klumpen i magen bara växer och växer. Även hos mig, som aldrig trodde att jag, som bor i ett land som Sverige, skulle drabbas av ett krig.

Av Jessica Rickardsson 09 okt 2001 17:09