sourze.se

Kyss dig i arslet herr Otur!

Vid lunchtid hade jag redan bestämt vad som skulle stå på min gravsten.

När klockan skulle ringa godmorgon var den tyst. Min undermedvetna slöfock hade under natten förmodligen samarbetat med handen och förmått den att stänga av. Så när det var tid att vakna höll klockan käft. I motsats till mig som med öppen mun snarkade vidare. Nu finns det tack och lov ett par andra mer vakna nissar djupt där nere och en av dom gläntade på mitt ena ögonlock. När jag insåg läget svor jag högt och slängde ut benen från sängen.

Lilltån träffade kanten på elementet med ursinnig kraft och smärtan sköt strålar upp till knähöjd. Jag bet mig i underläppen och stönade. Ok, härlig start på en tisdagsmorgon tänkte jag och haltade mig till badrummet som ligger en trappa upp. En snabb ljummen dusch och sen ner till fönen. Nerfärden blev dock inte riktigt som jag planerat. Jag hade inte kommit till mer än tredje trappsteget när mina halvfuktiga fotsulor gled till på korkmattan. Jag svävade likt en ängel i luften och hann på vägen ner tänka: detta kommer att göra jävligt ont.

Det gjorde ondare.

Landade på sista trappsteget och tappade luften. Rullade i en konstig slow motion sekvens ner på golvet samtidigt som jag hörde småfåglar kvittra runt huvudet. När jag öppnade ögonen fann jag mig stirra in i ett par skitiga Adidasskor. Hur ska jag få på mig dom, tänkte jag, men när jag kände efter hade smärtan från lilltån ersatts med en mycket större. Det kändes som min vänstra sida sprungit in på en tjurfäktningsarena och där stött på en galen tjur. Från axeln och ner till ankeln bultade tusen pulsslag.

Mödosamt reste jag mig upp och när jag började beskåda nedslagsplatsen hittade jag min sambos sportglasögon, eller rättare sagt, det som var kvar av dom. Bitar av hårdplast låg spridda över hallgolvet. Jahapp, inte underligt att det gjort så infernaliskt ont att landa.

När jag äntligen vågade mig till spegeln för att beskåda skadorna upptäckte jag att min vänstra skinka hade en begynnande skiftning i färgen och den hade svällt, som om en tennisboll begravts under skinnet.

Det kändes som en ganska bra ide att ringa sig sjuk och stanna hemma den dan, för vissa dagar ska man inte utmana, men som den envisa tjurskalle man är så sket jag i den varningen.

När jag så äntligen kom till jobbet var jag sen. Mycken tid hade gått åt för att titta höger-vänster och försöka undvika att bli överkörd. Jag hann precis öppna butiken och dagens första kunder strömmade till. Naturligtvis var det idel gnällkärringar och efter tredje vändan till lagret ville jag skrika när en av dom tyckte att jag tog för lång tid på mig.

"Försök springa själv din bitch, när varenda ben i kroppen känns mosat!" Tänkte jag, naturligtvis. Högt bad jag om ursäkt och log förmedlande.

Klockan kröp oändligt sakta men till sist såg det ut som om denna jävla dag också skulle få ge sig. Mina handflator var såriga av nagelavtryck och min skinka bultade och sprängde. Tån låg bara och molade medan mitt ansträngda leende ömmade i käkarna.

Då i sista minuten kommer en äldre herre in.

Utan ett hej, utan ett enda ord slänger han en trisslott på disken. 75 kronor är det på den och jag frågar om han vill byta till nya eller ha pengarna. Han ids svara och tar nya lotter. Jag plockar fram dom fyra lotter som är kvar och undrar om han vill ha dom sista. Nej säger han och tittar på mig som jag vore mindre vetande. "Jag ska ha tre stycken, är det svårt att förstå?" undrar han. Nej visst inte farbror smartass, välj dina lotter och gå ut härifrån tänker jag när jag lägger hans lotter på disken och tackar.

Jag låser dörren och släcker ner. Betalar 25 spänn innan jag slår ut dagsremsan och räknar kassan. Låser in pengarna i kassaskåpet och låter min högra skinka sätta sig vid kontorsbordet. Tar nageln och börjar skrapa. När jag är färdig kan jag räkna till inte mindre än tre av samma sort.
10 000, 10 000, 10 000.

Så mr Otur: attas osis, lång näsa, fuck you, up yours, ta dig i dalen, vinki vink. Du försökte så gott det gick. Min nagel lossnade och föll av. Mitt arsle gick i regnbågens alla nyanser och mina revben skrek när jag försökte skratta, men jag hade så kul för pengarna att du inte sovit gott sen dess!


Om författaren

Författare:
Lena Vikberg

Om artikeln

Publicerad: 07 okt 2001 14:31

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: