Skön omskrivning av King Lear

KUNG LEIF

- Otacksamma skitungar! skriker Leif rasande. Här ger jag allt jag äger till er. Vad är tacken? Jo här blir man utstött och avvisad av dom som jag trodde älskade mig. I vredesmod lämnar Leif huset och sina två döttrar.

Tidigare detta år hade nämligen Leif bestämt sig för att dela upp sina samlade slantar. Han hade kallat in sina tre döttrar och visat dom madrassen där pengarna fanns. Det här skall ni få dela på sade han. Berätta hur ni skall använda er del så skall jag bestämma hur stor den blir. Den äldsta dotter Greta sade att hon skulle köpa ett stort kassaskåp och låsa in sin del. Leif, som var lika konservativ som en burk bönor, tyckte detta var en klok och förståndig idé. Därför gav han henne en stor del av förmögenheten. Rita, den mellersta dottern, säger att hon skall köpa ett ännu större kassaskåp och gjuta in det i ett skyddsrum så att ingen kommer åt dem. Leif prisar även hennes klokhet. Han ger också Rita en rejäl bit av kakan. De äldsta systrarna kände sin far väl och anade ungefär hur de borde svara för att få så stor del av arvet som möjligt. Leifs yngsta dotter Cornelia, hans skyddsling och favorit sedan barnsben, säger att hon ska investera det mesta i långsiktliga fonder. Resten skall hon spekulera i aktier för, via internet.

Leif blir rasande. I ådrorna på hans panna rusar blodet fortare än vattnet i en älv på våren strax efter islossningen. Han undrar om hon inte var närvarande när han uppfostrade sina barn. Man kan inte lita på staten, fonder, bönder och framför allt inte på datorer. Han gör henne nästintill arvlös. Cornelia får bara 10 000 kronor om hon inte ger ett bättre svar. Men hon håller fast vid sitt ord lika hårt som en treåring håller sin pappas hand vid mörkrets inbrott. Leif står även han fast vid sitt ord och Cornelia får lämna stället med kaffepengar. Greta och Rita jublar inombords när de långsamt ser Cornelias andel flyta över mot dom. Mycket riktigt låter Leif systrarna dela på Cornelias andel.

Leifs ekonomiska rådgivare Birger Jonasson tycker att fadern handlar fel.
- Skall du inte skänka lite till Rädda Barnen i alla fall? försöker han.
- Det var inte jag som skrämde dom, svarade Leif honom surt.
- Men alla hungerskatastrofer då? säger Birger med sin mest ansvarskännande röst.
- Bryr mig inte. Jag orsakade inte dom. Jag lider inte av dom. Alltså har jag min fulla rätt att skita i dom, kontrade Leif retfullt nonchalant.
- Det var det mest omoraliska uttalande jag någonsin hört, nästan skrek Birger upprört.
- Är det? Vad tror du de svältande barnen i Afrika tycker är mest omoraliskt? En rik västerlänning som äter oxfilé eller en rik västerlänning som äter oxfilé och mumlar fram ett "Det är synd om er" mellan tuggorna? frågade Leif aningen retoriskt.

Birger väntade inte på sitt avsked som hängde tungt i luften som ett moget äpple på väg att släppa sitt grepp om grenen. Han virade in sin bärbara dator i sin flanellskjorta och lämnade huset med en besviken IT-visionärs steg. Efter honom trippade Cornelia och mumlade någonting om ränteskillnader och Europafondernas utveckling till sina systrar. Men dom lyssnar inte utan hade fullt upp med att fjäska ännu mer för sin far. Nu blev det ju ännu mer att dela på än de trodde från början.

Leif är nu helt beroende av sina döttrar eftersom de fått alla hans tillgångar. Någon ATP har nu inte Leif eftersom hans misstro till staten har gjort att han aldrig betalt skatt. Det är genom sitt livslånga svartarbete som Leif byggt upp sin förmögenhet. Som alla vet går det inte att jobba sig rik. Så det gjorde Leif. Allt man behöver göra är att jobba svart hela livet samt absolut aldrig betala några skatter eller avgifter. Totalt inkomstlös kommer han på den geniala idén att bo hos sina döttrar ett halvår i stöten. På så vis kan de försörja honom och hans två renrakade pudlar. De brukade vara lurviga och lockiga som normala pudlar. Men Leif såg ett tillfälle att tjäna pengar på schampo och loppmedel så han rakade dom. Nu är de mest motsträviga. Döttrarna tycker inte att idén är fullt så genialisk och protesterar. De tycker Leif har blivit gammal och senil. Men Leif stänger av sin hörapparat och slår dövörat till. Dagen efter installerar Leif sig med sina hundar hos den äldsta dottern Greta.

De kräsna hundarna ska ha mat var tredje timme och det är bara smördegsinbakat vaktelbröst som gäller. Vad Leifs matvanor beträffar så äter han bara pizza- morgon, middag och kväll. Vesuvio utan deg skall det vara. Greta tröttnar väldigt snabbt på deras något udda uppförande. Det tar dessutom hårt på hushållskassan. Smördegsinbakat vaktelbröst är ju inte direkt gratis. Det fanns för övrigt inte speciellt många pizzerior i trakten som bakade Vesuvio utan deg.

Greta tar mod till sig och konfronterar fadern. Leif tycker att hans otacksamma dotter behandlar honom illa.
-Cleopatras slavar måste ha haft det bättre, muttrar han.

Bestämmer sig för att flytta hem till sin mellan dotter Rita istället. Greta e-mailar Rita så hon vet vad som väntar henne. Leif den gamla stofilen skickar också brev i vilket han berättar att han kommer. Skillnaden är att Leif skickar sitt brev med den traditionella snigelposten och han hinner fram före brevet. När han anländer till Rita ligger hans brev fortfarande på en postsorteringscentral i Malmö. Gretas e-mail har däremot nått sin adressat och Rita är väl underrättad om Leif och hans hundars makabra matvanor. Han släpps bara in i huset om han lägger om sin diet samt avlivar sina hundar. Leif tycker även att Rita har blivit otacksam och bortskämd. Lämnar huset förblindad av ilska.

Lata och lyckliga lever nu Rita och Greta lyxliv för sin faders surt intjänade pengar. Leif börjar nu förstå att han gjorde fel som ratade Cornelia. Men eftersom allt gott har en ände och den nygrillade korven har två så började pengarna sina för de slösande systrarna. Under tiden har Leifs ekonomiska rådgivare Birger Jonasson och Cornelia funnit varandra. De har samma visioner och Birger hjälper Cornelia med att förvalta sina 10 000 kronor. Dessa växer rejält med hjälp av några riktiga börsklipp. I samma drastiska tempo som Gretas och Ritas förmögenheter sjunker, växer Cornelias. Livet leker för den ratade systern. Gifter sig med Birger och får en son. Det nyäkta paret bildar även en massa bolag. Bland annat baktidsfabriken Bakfab.

Bakfab gick kanske inte så speciellt bra. Men tanken var, liksom ovan nämnda korv, god. Bolaget övertogs senare av Birger och Cornelias son Jonas. Jonas vände på både sin fars och företagets namn. En ny epok såg dagens ljus. Framtidsfabriken, Framfab, som leddes av Jonas Birgersson.

Leif börjar nu inse att han kanske har gjort fel i hela sitt liv. Att ha pengarna på banken hade kanske inte varit så dumt. En och annan investering skulle nog också ha livat upp stämningen nu. Aktier och fonder var väl okey, rätt så bra, fullkomligt lysande. Men nu hade han ju inga pengar att satsa. Det är ju dessutom inte så där jättelätt för en 73-årig svartarbetare att få jobb. Leif lekte lite med sina hundar och lite med tanken på att gå tillbaka till Cornelia och be om förlåtelse. Men han skämdes så för sitt tidigare uppträdande. Dessutom hade han ju lite stolthet i kroppen och lite i en påse som han alltid bar med sig.

Nu bar det sig inte bättre än att han sprang på Cornelia på ett informationsmöte om ryska räntefonders utveckling. Cornelia förlät honom både för det förnedrande sätt han gjorde henne arvlös på och för påspringningen. Sedan erbjöd hon sin far att komma och bo hos henne och Birger. Leif tackade brutalt men bestämt nej. Efter mötet återvände Leif till sin tillfälliga bostad under en av stadens många broar. Själv hade nu Leif bränt alla sina.

Greta och Rita då? Jo, de var på väg ner mot samhällets botten även dom. Greta lurade nämligen Rita på hennes sista pengar. Ensam och pank samt lite småfet var det inte lätt för Rita att hitta någon man. Två månader senare dog hon, gråtandes på en säng i en av Frälsningsarméns många övernattningsbostäder för hemlösa. Greta klarade sig något lite längre men föll sedan på eget grepp. Hon gifte sig nämligen med en skojare som lurade av henne alla hennes älskade pengar. Som den rika bortskämda överklassflicka hon blivit klarade hon sig inte länge utan pengar. Till slut tog pengarna, eller avsaknaden av den samma, hennes liv. Hon hängde sig i en skog inte långt ifrån sitt föräldrahem.

Hos Cornelia var allt däremot frid och fröjd. Affärerna blomstrade och kassaskåpet växte. Ända tills hon blir lurad av sin revisor som lämnar landet med hela hennes förmögenhet. Cornelia ger sig dock inte så lätt. Hon ger sig av efter honom. Några månader senare får Birger ett telegram. När han med darrande händer öppnar det står det just vad han fruktade. Cornelia har förolyckats långt inne i Sydamerikas djungel under mystiska förhållande. När Leif får vetskap om att alla hans döttrar avlidit blir han fullkomligt bedrövad. Det blir aldrig någon ordning på Leifs liv efter detta. Han dör hemlös, utfattig och utstött av det system som han föraktat i hela sitt liv.

Av Mattias Jeppsson 04 sep 2001 11:42