Misshandel som inte lämnar blåmärken

Hon kommer ut från gymmet, klockan är väl sådär en tio på kvällen. Hade trampat i trampmaskinen i säkert 20 minuter och sen gjort styrketräning, 3x10 i alla maskinerna, avslutade med en lång skön sittning i bastun och en lång skön dusch. Går in i bastun en gång till, den här gången för att sitta på nedersta bänken och bara torka lite grann.
Går ut i omklädningsrummet och känner sej nästan svimfärdig och sitter ner en stund och tar upp svarta vinbärsdrickan ur sin stora bylsiga väska.

Måste nog åka hem, har varit borta i nästan 2 timmar.
Drar på sej tights och sweatshirt tröja utan några underkläder under, hade inte med sej några rena och ska ju bara köra några kilometer hem i bilen. Går ut i mörkret, tar sej snabbt in i bilen och startar den, värmen kommer ganska snabbt för den har ju bara stått i knappt 2 timmar.
Hon ser då sitt ex.

Han satt i sin parkerade bil bakom hennes på parkeringen, han går ur sin bil och går fram mot henne och skriker nånting åt henne, hon vevar ner några centimeter och han skriker och viftar med några papper. Han har tagit sej in i hennes PC som står hemma i deras fortfarande gemensamma hem då hon inte fått tag i någon lägenhet ännu utan bor i vardagsrums soffan. Han har knäckt hennes password och har tagit sej in i internet filer och klickat på dom och sett dom SMS hon skickat via datorn. Dom är oskyldiga, inget snusk, bara: "I love you, drive safe, talk tomorrow, long for you."

Han skriker att han minsann visat dom för deras gemensamma barn så att han ska hata henne. Han ska se till att hon ska hatas av sin son. Hon vevar upp rutan och kör. Han hoppar in i sin bil och kör efter, hon vet inte vart hon ska köra då hon efter 20 år med honom utan vänner och utan bekanta inte vet vart hon ska ta vägen. Kör planlöst upp på motorvägen och söderut, iskall i magen, det värker, hon är rädd, så jävla rädd. Han kör nära nära och hon ser skuggan av hans ansiket i backspegeln. Hennes mobil som ligger på sätet bredvid henne ringer hela tiden, hon vet att det är han och svarar inte. Förbannar att hon inte laddat batteriet i mobilen och den piper att den är "hungrig".
Faan han ringer så batteriet kommer att ta slut, tänk om hon behöver ringa efter hjälp men vem ska hon ringa?

Gasen i botten och kör så fort hon bara vågar, det här är vansinne, hon är rädd och kör dubbla tillåtna hastigheten på vägen. Nästa avfart kommer, i sista sekund kastar hon sej in där och hoppas att han missar att hänga efter eftersom han kör så nära men inte! Hon kör upp på vägen över motorvägen och ut på motorvägen igen. Kör höger fil, vänster fil, slalom mellan bilarna och drar på.

Hon ser honom inte i backspegeln längre, törs hon köra av vid nästa avfart och vända tillbaka? När hon kör upp och över motorvägs bron så står han där och väntar, hur i helvete har han kommit dit? Kör in mot stan igen, han efter och det ringer hela tiden i mobilen. Vad ska hon göra? Hur långt räcker bensinen? Kommer han att köra på henne? Knuffa henne av vägen ?

Hon vet ingen råd och åker mot sin arbetsplats, det finns Securitas vakter dygnet runt i entrén. Hon famlar efter sitt passer kort medans hon kör, det ligger med hennes våta handduk i den bylsiga väskan. Hon kör hela vägen upp till entrén på sitt jobb, drar i handbromsen utan att parkera och springer mot entrén.

Han har nu kommit fram och kommer ut ur sin bil och skriker ömsom "jävla hora", ömsom ber han henne om ursäkt och ber henne komma hem. Hon hinner inte in genom staketets grind och försöker hålla sej med sin bil mellan dom när han går runt så går hon också runt. Vakterna som känner igen henne kommer ut och ropar: "Vad händer, ska du ha hjälp?"

När han lugnat ner sej så kör hon hem och sover i soffan i vardagsrummet, precis som hon gjort under en lång tid.
Mitt i natten vaknar hon av att han sitter i mörkret och glor på henne, hon är så rädd men ändå så uppgiven. Ska han döda henne nu?

Hon står i klädkammaren och har en stor svart sopsäck där hon lägger ner sina kläder. Han står mitt i dörröppningen och breder ut sej, han skriker och vrålar en massa osammanhängande ord, hon är "ett luder" och han ska se till att ingen nånsin ska prata med henne igen och hon ska få känna vad riktig ensamhet är och den som kommer att närma sej henne den ska han skjuta skallen av. Hon tänker på kläderna hon viker ner i säcken och nynnar för sej själv tyst inne i huvudet. Det är nog nu hon ska dö.

Hon vågar inte titta på honom och går rakt fram mot honom när hon ska ut ur klädkammaren, han viker undan och hon går uppför trappen till husets entréplan och han går skrikande efter henne, hon snubblar i trappen och det känns som om hon inte har någon styrsel i benen. Benen är som spaghetti och hon vet inte hur hon får dom att lyda henne och gå upp för trappen. Benen sprattlar som på en marionettdocka.

Uppe i hallen tar hon på sej sina skor och ytterkläder, hon bryr sej inte om att knyta sina käng snören och drar den svarta sopsäcken med kläder ut på trappen. Han kommer efter och skriker att någon bil får hon "fanimej" inte låna när hon ska flytta. Bilarna står registrerade på honom och han har bil nycklarna, efter 20 år så får hon inte ens låna en bil när hon ska flytta.

Hon går ut längs husväggen och snön vräker ner och det blåser hårt. Vart ska hon ta vägen? Hur ska hon ta sej nånstans i snöstormen, utan pengar, utan busskort och med en stor svart sopsäck med kläder? Hon sitter mot väggen i snöstormen och gråter så hon hulkar, tänder en cigarett och hon ser skuggan av sitt ex i snödrivan framför henne. Han står i fönstret och spanar ut efter henne i mörkret och ser inte henne sitta intill husväggen i snålblåsten.

Av Suzanne Ek 12 aug 2001 13:07