sourze.se

Carlas levnadsöde

Hon väntade hela livet på något stort.

Carla var en flicka som vid 18 års ålder kom till restaurang Kvarnen i Malmö.

Detta hände 1927. Hon blev då arbetskamrat med min mor i 29 år.

Carla följde aldrig med på gästabud som kostade pengar och bodde i en liten kupa uppe på vinden. Bad och toalett i gången. Varje rum hade ett fönster mot gården, säng, garderobskåp samt byrå med spegel. Tavlor från Allers som gästerna lämnat kvar prydde väggarna. Hyran var löneförmån. Likaledes full kost.

På sin fridag gick Carla till centralstationen och skrev brev till sin mor som jobbade på "Statt" i Eslöv. Här fanns bläck och penna så då spardes detta. Om Carla var snål eller kanske rädd för att ge ut pengar kunde mor eller andra arbetskamrater inte avgöra. Carla var snäll och förnöjd med sin tillvaro. Rummet ovanför Kvarnen blev hennes hem i över 40 år. Fram tills dess att Kvarnen fick lämna plats för nybyggnad.

En etta på Spångatan ordnades och Pastor Svärds pojkar körde dit säng, byrå, ett bord och två stolar - samma madrass som hon legat på sedan hon steg av tåget för att börja jobba i Malmö.

Carla kom till mors födelsedag varje år. Mor hade födelsedag i december och fick alltid en decimeterhög tulpan med lök. Övrigt umgänge utöver mors återbesök förekom inte.

Ett år kom inte Carla. Mor blev orolig. Någon tid in på nya året ombads jag att undersöka Carlas öde. Efter några telefonsamtal fick jag kontakt med en kurator som talade om att Carla ramlat omkull på gatan och låg i koma på Östra sjukhuset. Carla hade ingen släkting eller annan anförvant, varför mor ombads att bli hennes förmyndare. Vid besök i hennes lägenhet fann vi följande.

Alla lönekuvert låg i datumföljd med alla sedlar uttagna men växelmynten fortfarande kvar. 528 st. Det blev många mynt att räkna.

44 stycken gratulationskort från arbetskamrater med ovikta sedlar. Detta blev också en ansenlig summa.

En bankbok med runt 200 000 kronor. Ett 10-årigt gammalt arv som ej var utlöst på 50 000 kronor samt lagfart på föräldrahemmet. Vid besök visade det sig vara en bondgård med jorden utarrenderad. Fullt möblerad men inte besökt av Carla efter modern död.

Hos en advokat fanns testamente: Halva kvarlåtenskapen till sjömän och andra halvan till Djurens vänner.

Efter ett år vaknade Carla - mycket rikare och vid ett samtal frågade mor: "Carla, varför har Du levt som du gjort och inte unnat Dig ett dugg själv?"

Efter en stunds funderande: "Jo Du förstår - jag har alltid drömt om att köpa något stort - därför har jag sparat."

Carla överlevde mor med fem år, ensam på ett sevicehus satt hon och funderande på det stora hon skulle köpa.


Om författaren

Författare:
Lennart Ekman

Om artikeln

Publicerad: 03 aug 2001 10:39

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: