sourze.se

När vuxna män ska jämföra priser

När "den ekonomiska mannen" ska jämföra priser i Euroland blir han plötsligt högst irrationell. I strävan efter att få Sverige med i EMU får logiken stå tillbaka.

Reflektera över följande shoppingproblem medan du läser denna artikel. Du ska inhandla ett par löparskor av märket Nike. Du har två alternativ. Antingen köper du skorna i en godtyckligt vald affär i Sverige för 1000 kronor eller så köper du dem under en resa till New York på Nike Town till ett pris av 80 dollar.

Låt oss anta att den aktuella växelkursen är 10 kronor per dollar. Antag också att det inte innebär någon extra kostnader, t.ex i form av transportkostnader, att inhandla skorna i New York, eftersom du ändå ska resa dit i andra syften och eftersom de nyinköpta skorna inte kan förväntas innebära att resväskan blir särskilt mycket tyngre vid hemresan.

Fundera nu över följande två frågeställningar:
1. Var väljer du att köpa skorna? Ta endast hänsyn till informationen ovan. Observera att det inte är en kuggfråga.
2. Var problemet lätt eller svårt att lösa? Hur lång tid behövde du för att komma fram till svaret i fråga 1?

I Sverige förs en lågintensiv debatt om ett eventuellt deltagande i EMU, den ekonomiska och monetära unionen. För den politiskt och samhällsekonomiskt intresserade är EMU-projektet ett mycket intressant experiment. Man kan dels fråga sig om EMU är ett särskilt bra projekt överhuvudtaget. De flesta verkar härvidlag ense om att EMU har både demokratiska och ekonomiska brister.

En annan fråga rör Sveriges eventuella deltagande. Här finns det intressanta argument både för och emot en anslutning. Det finns också en rad mycket märkliga argument på båda sidor. Ett av dem är att "det blir lättare att jämföra priser om vi går med i EMU". Detta framställs som ett argument för ett svenskt deltagande. När vi har samma valuta, Euron, som de andra länderna i EMU ser vi direkt om priset på en vara är högre här hemma än i de övriga länderna. Köpbeslutet förenklas således med denna utökade information. Resultatet i slutändan blir en bättre pristransparens och en bättre konkurrens.

Vid det här laget har säkert någon läsare, åtminstone hon av er som är doktor i partikelfysik, fått fram ett svar på fråga 1 ovan. Vi övriga får fundera ytterligare ett tag.

Det råder inget tvivel om att priser uttryckta i samma valuta gör prisjämförelser mycket enkla. Men är prisjämförelseargumentet relevant? Inom nationalekonomin figurerar "the economic man", en varelse som söker all tillgänglig information inför ekonomiska beslut och som, likt en maskin, utvärderar informationen med kylig objektivitet i syfte att maximera sin vinst eller sin nytta. Denna varelse är givetvis en ideal konstruktion av rationalitet och har därför, med rätta, fått utstå en mer eller mindre sofistikerad, men ofta hård, kritik. Människor har svårt att fatta rationella beslut, om inte annat på grund av informationsbrist.

Jag hävdar dock att de flesta av oss är tillräckligt mycket ekonomiska varelser för att klara av prisjämförelser av karaktären i problemet i inledningen. Att hävda något annat är att dumförklara läsaren och eftersom jag inte vill göra detta erbjuds, i konsekvensens namn, inget facit till skoinköpsproblemet. Om man drar upp prisjämförelseargumentet idiotförklarar man i samma slag sina åhörare. EMU-debatten blir då inte längre intressant för hur ska man kunna förstå de andra, långt mer intressanta, argumenten om man inte kan multiplicera två tal med varandra? Debatten borde i så fall istället handla om grundskolans eventuellt katastrofala oförmåga att lära ut räkning med division och multiplikation, det vill säga ett utbildningspolitiskt problem med långt större konsekvenser för samhället på lång sikt. Om vi befinner oss i denna typ av intellektuella koma kan det, enligt mig, kvitta om vi går med i EMU eller inte.

Att kunna jämföra priser är givetvis centralt för en väl fungerande konkurrens. Det handlar dock inte primärt om att själv kunna se priserna i samma valuta. Grundproblemet är att överhuvudtaget hitta priserna på en vara, oavsett valuta, för olika företag och i olika länder. Fundera själv på problemet ett tag. När du senast ställdes inför valet att köpa en klänning i Sverige eller på Internet från ett Portugisiskt företag, var då det allvarliga problemet att hitta priset på klänningen i Portugal i euro överhuvudtaget eller var det att konvertera priset i euros till kronor när du väl hittat klänningen på nätet?

Internetsajter som sysslar med prisinformation ger en bild av vad framtiden kan erbjuda. Se t.ex www.bokfynd.nu för ett bra exempel. Här kan man jämföra priserna på böcker hos ett femtontal boklådor på nätet. Man får också priserna uttryckta i samma valuta, kronor, vilket gör att man inte behöver sitta och svettas med räknemaskin och valutakurser. Inte ens mitt inledande problem behöver således kunna lösas för att handla utanför landet!

Är argumentet om prisjämförelsernas välgörande effekter för konkurrensen ett problem? Jag tror det. En offentlig demokratisk debatt och dialog kräver ett minimum av respekt för motpartens intellektuella färdigheter. Det är ett problem när ekonomer, vars modeller ofta baseras på ekonomiska varelser med en hög grad av problemlösningsförmåga, helt plötsligt börjar laborera med antaganden om fullkomligt hjärndöda medborgare i sina mer populärvetenskapliga resonemang. Det är också ett problem för politiker eftersom deras övriga argument devalveras i trovärdighet när de föregås av ett idiotargument.

Inom några år hålls antagligen en folkomröstning om EMU. Låt oss, från och med nu, slippa argumentet om att prisjämförelser blir så kolossalt mycket enklare och konkurrensen så otroligt mycket bättre om vi bara får Euron. När du hör argumentet nästa gång, skriv då ut denna artikel och ge till den drabbade.

Avslutningsvis: vid vidare eftertanke kanske problemet i inledningen inte är så enkelt. Ett radikalare och mer humant svar på fråga 1 är att inte köpa Nikeskorna överhuvudtaget- att helt enkelt bojkotta skiten. Åtminstone skulle jag själv finna det svårt att köpa dem efter att ha läst Naomi Kleins "No Logo", där Nikes sofistikerade marknadsföring och inhumana produktionsmetoder i så kallade "sweatshops" beskrivs. De moraliska och politiska kostnaderna blir för stora för mig. Men detta är en helt annan och mycket viktigare berättelse än den ovan. Om både prisjämförelseargumentet och Nike säger jag tills vidare: Just screw it!


Om författaren

Författare:
Ingvar Strid

Om artikeln

Publicerad: 10 jul 2001 12:01

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: