Hjälten - en utdöende art?

Jag satt med farsan och tittade på "Godafton, Herr Wallenberg", från 1990, Stellan Skarsgård spelade skickligt den svenske legenden Raoul Wallenberg, som var utsänd av svenska UD att leda en stor hjälpaktion i Budapest i Ungern 1944, alltså mot slutet av andra världskriget. Han kom dit med stort mod och hjärta för att rädda judarna från förintelsen.

Han gjorde heroiska insatser genom att stoppa tåg och skälla ut tyska befäl. Han talade flytande tyska och han hade svenska skyddspass. Han kunde alltså lotsa judarna ut ur kriget på dessa pass, eller de kunde slippa att bli skjutna. Eftersom Sverige var neutralt under andra världskriget, var det förbjudet att skjuta en neutral medborgare. Han gick emellan och stoppade tyskarnas framfart. Han hindrade en del tyska förintelseaktioner, men kunde inte stoppa vissa. Han blev så småningom förståeligt nog inte populär hos tyskarna, och de hotade honom med att han skulle dö, för han hade gjort "för mycket" för judarna. Han fortsatte sitt jobb, med stort hjärta och mod. Men han var trött.

Men han gav inte upp - han åkte runt och snackade med folk för att få högsta möjlighet att ta sig ifrån Budapest, med judarna. Men tyskarna var osamarbetesvilliga så Raoul förlorade tid, lika snabbt som han förlorade sig själv. Han började desperat försöka göra det han kunde. Han gick till det tyska högkvarteret och bad den tyska generalen i Budapest, mellan fyra ögon, att inte genomföra dåden som de skulle genomföra. 65 000 judar skulle alltså avrättas på några dagar. Han sov ingenting och underlät sig det.

Han fick besök av den svenska ambassadchefen i Ungern, som tyckte att han hade gjort sitt och bad honom att åka hem med två herrar från det schweiziska konsulatet. Planet var klart för avgång, men han vägrade att följa med. Tyskarna och ryssarna som var på intåg och så ungrarna de som var anhängare till Hitler började tröttna på hans insatser som förstörde deras planer. Och han kunde knappast ensam göra allt själv, men han hade hjälp av många andra, men det räckte inte. Det vägrade Wallenberg att inse under dessa svarta dagar som drabbade alla i Budapest. Han stannade kvar, fram tills kriget var över i Budapest i januari 1945.

Han åkte med några soldater i en bil den 17 januari 1945 från Budapest. Sen dess har han inte återfunnits. Han kanske försvann. Men vart? Fallet Raoul Wallenberg har utretts av FN, svenska UD, och de svenska myndigheterna. Ja, hela världen. Regeringen har t om utlyst ut ett erkännande från Ryssland, som misstänks ha tillfångatagit Wallenberg och därefter kanske dödat honom eller hållit honom fängslad. Men sagan om Raoul Wallenberg består.

"Jag tänkte på en sak, varför dör inte Stålmannen eller Spindelmannen när hjältarna dör i verkligheten - det är väl lika bra att de dör i serierna istället?

Namnen på dom som drabbats är lång; Gandhi, Indira Gandhi, bröderna John F Kennedy och Robert Kennedy, Folke Bernadotte och Olof Palme och Rabin och så mattvävaren och barnarbetaren Iqbal Masih. Alltså är Raouls försvinnande inget ovanligt, för om man ser tillbaka på hela 1900-talet är det ovanligt många hjältar, makthavare, som mördats eller "tagits bort". Är vi så rädda för dessa modiga människor? Är dom farliga? Är dom ett hot mot oss? Kanske.
Men jag tror att det alltid kommer att finnas ett hat mot hjältar och makthavare. Liksom det alltid kommer att dyka upp nya hjältar, som är goda och hjälper sina medmänniskor.

För hjältar kommer alltid att behövas mot allt ont som händer i världen. Tack ska ni ha, hjältar genom tiderna för er insats. Och hoppet finns även i den mörkaste av alla tider, och jag vet att Wallenberg håller med.

Av Tomas Lagergren 02 jul 2001 10:20