Mordhot och ICA

Gick till ICA för att köpa lite inspiration och plockade på mig alla dessa tidningar som riktar sig till kvinnor i olika åldrar. Jag betalade en förmögenhet i kassan och glömde att dra mitt ICA kort och missar min lilla bonus som straff för min dumhet. Men vad gör det när jag har jag tonvis med intressant och inspirerande läsning. Kommer hem och sätter på en kanna te och sjunker ner. Bläddrar, bläddrar och bläddrar och så plötsligt hade jag läst alla tidningar som jag hade planerat skulle räcka minst några dagar. Allt jag fick var tomhet.

Jag hade fått ut mer av en Kalle Anka och samtidigt kunna njuta av en 200 gram mjöklchoklad och haft pengar kvar till en trisslott. Men jag ska inte såga dem för min dumhet. Visserligen är jag kvinna men jag tillhör nog ändå inte deras målgrupp. Jag kanske redan har ett fungerande sexliv och inte behöver en guide i att ragga? Jag kanske är nöjd med min kropp trots svankrygg, putmage och små bröst. Jag kanske handlar mina kläder på H&M och jag kanske trivs som fan med mig själv. Jag kanske ville ha nåt mer. Nåt som inte hånar mig. Nånting djupare, kanske nånting baserat på samhället som vi lever i. För det kan väl inte vara så att samhället fortfarande signalerar att kvinnans främsta uppgift är att behaga? För det är iallafall signalen som jag fick av alla dessa tidningar. Men det är inte dem jag vill hacka på - tro det eller ej. Jag ville berätta lite om den värld som jag lever i. Den som inte finns med i tidningarna.

En värld med stressade föräldrar i för små och för dyra lägenheter som försöker få det att gå ihop med allt. En värld med ensamma tanter som sitter i enorma takvåningar och betalar några tusen i hyra och inte vistas i alla rum.
- Pengar är mycket, säger en tant på tunnelbanan när hon ser mig skrapa min trisslott, pengar underlättar hela ens liv.
Pengar är mycket men inte allt tänker jag bittert när trisslotten inte gett nån utdelning. Jag måste ännu än gång hålla fast vid min ideologi, på något vis så får man det alltid att gå runt ändå. Tanten tittar på mig - eller borde jag säga damen? För hon var gudomlig - men dam låter för aristokraktiskt och tant låter lite elakt... hon ser på mig och säger att det inte är lätt att vara ung idag och jag håller med.
- Det är fullt med enorma våningar inne i stan där det bor ensamma pensionärer som knappt orkar med att bo så stort längre och billigt är det också- där borde väl unga få bo? Istället för att betala det dubbla för en mycket mindre lägenhet i någon förort. Jag har parkettgolv, balkong och öppenspis avslöjar den gudomliga tanten innan hon kliver av. Ni vill inte ens veta vad hon betalar för sina 100 kvm.

Det är konstiga saker som händer i min lilla värld som inte finns med i tidningarna. Jag dammsugar konstant men ändå poppar de upp ironiskt hånleende dammtussar och små äckliga silverfiskar. Jag bläddrar i broschyrer från Arbetsförmedlingen och CSN och snurrar runt i deras system av labyrinter tills jag inser att jag sitter i en rävsax fast i ett system som inte alls kan hjälpa mig. Men det är inte ens hälften så bisarrt som alla dessa historier man för höra på middagar, studentmottagningar och tåg. Som den som en kille i högstadiet berättade här om dan om en kamratstödjare på hans skola som huggit en elev i huvudet med en kniv så att både det ena och det andra sprutade ut. Kamratstödjaren var anställd från en organistation som patrullerar Stockholms gator för att just jobba mot våld och kriminalitet.
- Han snackade med mig om sina år i fängelse och hur han nu måste ligga lågt ett tag innan han kan slå till igen, berättar höstadieeleven för mig. Men det gick tydligen inte så bra med det.

"Sexig semester" lyder en av rubrikerna som jag bläddrar förbi i en av mina tidningar medan jag tänker på hur lätt det är att bli mordhotad idag. På högstadieskolan som jag pratar om så är det inte alls så svårt. Jag vet inte vem som har sett till att eleverna kan få uppleva återupprepade hot om vad som ska hända deras familjer om de klagar på sin kamratstödjare, men personen i fråga har ialla fall lyckats bra. Men det är inte bara inom skolan som man kan bli mordhotad. Det man inte lär sig i skolan kan man ju alltid lära sig via idrotten! Som inom fotbollen exempelvis.
Men det tänker jag inte ens gå in på. Jag vill inte bli mordhotad som en vän blev när han ifrågasatte varför det fanns nynazister i klacken. Jag tänker inte heller säga nåt om vad som kan hända om man vågar stå emot alla hot, all rädsla och står upp för sig själv. För min värld ser inte ut som den i tidningarna. I min värld har unga tjejer analsex så att de fortfarande ska var oskulder den dag de blir bortgifta. I min värld kämpar ensamma föräldrar för att få allt att gå ihop och kunna ta ut semester i överhuvudtaget- sen om den blir sexig eller inte spelar inte så stor roll. Men så ser min värld ut. Här fokuserar man sig inte på om man har rätt klädmärke eller raggar rätt. Här fokuserar man sig på att försöka skaffa sig en bra framtid och ett bra liv.

Men jag tänker absolut inte säga nåt om någonting mer för jag har åkt på många tåg och varit på många middagar och verkligheten överträffar alltid historien.
Nej, jag tänker koka en ny kanna te och ta fram de där tidningarna igen och ge dem ytterligare en chans. För kanske var det bra ändå. Att lägga en förmögenhet på tidningar med sminktips och raggningsguider så att jag för en stund kan glömma den bissarra värld som jag lever i.

Av Åsa Wikman 07 jun 2001 09:18