Även jag har en gång varit "ung & arg". Jag har skrikit och bråkat om djurrätt och jämställdhet till leda för min omgivning, och det enda jag gjort är att driva bort dem från mina övertygelser.
Nu har jag insett att jag använt fel metod. Jag har förstått att för att vinna över folk på sin sida måste man invagga dem i trygghet, förklara och argumentera utan att höja rösten, utan att attackera och kritisera. När en människa känner sej hotad intar hon försvarsställning, slår ifrån sej och vill inte höra på. Då spelar det ingen roll hur rätt man har. Man har fällt krokben för sej själv.
Detta skulle jag önska att dagens "unga arga" också kunde förstå. De kan vråla slagord och slåss med gatupoliser bäst de vill, det enda de gör är att trygga politikernas positioner vid makten. Svensson vill ha det lugnt och tryggt och tyst, känna igen sej, förstå språket. Och det är Svensson som bestämmer vem som ska styra vårt land. Hos Svensson vinner man ingen respekt eller förståelse genom aggressivitet.
Jag skriver inte detta för att någon ska tappa sugen. Jag skriver det för att uppmuntra folk att välja rätt tillvägagångssätt om de vill förändra världen. För det går. Med lite tålamod. Jag håller själv på. Den nya vägen bör ha hållplatser som heter Initiativ, Kommunikation, Diskussion, Kompromiss, Samförstånd, Utbyte och slutligen Överenskommelse. Då vet man att man har hittat rätt.
Ilska är en bra drivkraft, en gnista som tänder viljan att agera. Men sedan måste man hålla elden, ilskan, i schack, annars kanske man bränner någon. Och bränt barn...
Av Gunilla Jägeberg 23 maj 2001 09:38 |
Författare:
Gunilla Jägeberg
Publicerad: 23 maj 2001 09:38
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå