Masker hindrar "de vanliga" från att demonstrera

Det har alltid varit en självklarhet att kunna vända sig till någon bredvid för att utbyta ett leende i samförstånd eller växla några ord. Vi har alltid kunnat se varandras ansikten.

Den 30 maj är det Jönköpings "tur" att vara värd för EU-cirkusen. Jordbruksdirektörerna kommer hit och ska guidas runt i tre dagar i vår vackra bygd. Något litet sammanträde blir det visst också tid till. Dags att demonstrera igen alltså! Ett nätverk bestående av flera partier, däribland KPMLr, där jag är med, har bildats och förbereder demonstrationen. Planerna offentliggörs och bland annat nämns att inga maskeringar kommer att tillåtas. Det blir viss medial uppmärksamhet kring detta.

Något har uppenbarligen hänt, när det självklara blir en nyhet.

Varför är det då så viktigt att uppträda omaskerad?

Ja, ett skäl är det jag skrev om tidigare. När vi demonstrerar tillsammans ska vi kunna se varandra i ansiktet som vänner. Det finns en mer principiell sida också. Vi demonstrerar för att visa våra åsikter. Kan vi inte öppet stå för åsikterna faller hela idén med att demonstrera.

Visst finns det skäl för rädsla, nazistiska grupper är inte att leka med. Men en rånarluva över huvudet är ett dåligt skydd. Ta Björn Söderberg till exempel. Hade han levt idag om han burit mask? Knappast.

Men det finns ett annat och ännu viktigare skäl. Om det vore folkomröstning om EU idag skulle det bli ett klart nej. Så har opinionsläget varit sedan den olycksaliga dag i november 1994 när ja-sidan hade en mycket liten och mycket tillfällig majoritet. När vi demonstrerar i Jönköping den 30 maj är det inte för att beveka jordbruksdirektörerna med bra texter på plakaten.

Vi vänder oss till den beundransvärt envist EU-negativa opinionen. Det är den vi vill ha ut på gatorna, det är deras stöd vi söker. EU-motståndet måste utvecklas till en folkrörelse, bara så kan vi få ut Sverige ur unionen. För de flesta svenskar är det ett stort steg att gå med i en demonstration.

Maskeringar av olika slag är ett hinder att få fler än "de gamla vanliga" att gå med. Rånarluvor ger negativa associationer, det ser hotfullt ut och vanligt folk stannar hemma. Sedan den mediala uppmärksamheten i frågan bröt ut har jag inte träffat på en enda människa som gillar luvor. Tvärtom, alla tycker det vi har sagt är jättebra och dunkar oss på ryggen.

Den EU-negativa opinionen är som sagt stark. Men den hotas från flera håll.

- Göran Persson försöker med sitt kringresande följe att charma folket. Hitintills har han inte lyckats så bra.

- Polisen på order av vem? slår järnringar runt både demonstranter och EU-folk, sätter upp kravallstaket och beväpnar sig till tänderna. Så sprids myten om de hotfulla och farliga demonstranterna. Man kan för övrigt undra om det är ministrarna som ska skyddas från folket, eller om det är så att någon vill hindra folket från att få syn på ministrarna? För tänk om någon skulle ropa att kejsaren är naken. Denna skrämseltaktik har inte lyckats så bra heller. Därav polisens provokation i Malmö. Folket ska skrämmas från gatorna.

- Om det blir så att demonstration uppfattas som synonymt med bråk och/eller rånarluvor blir det ett effektivare slag mot EU-motståndet än både Perssons och polisens taktik.

Därför fortsätter vi vårt arbete för att göra manifestationen i Jönköping folkrik, festlig och fredlig. Och omaskerad. Självklart förväntar vi oss att polisen uppträder på samma vis. Det finns inte ens något EU-följe att skydda den dagen. De är på Visingsö och åker remmalag. Så staden är vår!

Av Annica Albertsson 14 maj 2001 10:51