Angående Sovmorgon för skolbarn

Jag är en nattmänniska och så länge jag kan minnas har jag alltid haft svårt att somna på kvällarna - utom när jag varit extremt trött. Detta har naturligtvis varit och är ett problem på vardagar, då jag måste gå upp tidigt för att bege mig till skolan. Oftast börjar jag mellan åtta och halvnio undantaget är torsdagar då jag har sovmorgon - om jag då inte slocknat för än sisådär klockan ett natten innan har jag alltså bara fått runt sex timmars sömn i kroppen. Det säger sig självt att en femtonåring inte klarar sig på sex timmars sömn, i alla fall inte jag. Resultatet av sömnbristen blir brist på produktivitet och inlärningsförmåga de första lektionerna den värsta tröttheten brukar släppa efter lunch, inte så bra med andra ord.

En bra lösning på mitt problem skulle enligt mig vara forskarnas dito, dvs en senare start och ett senare slut på skoldagarna. För min del skulle jag gärna gå i skolan mellan tio och fem, eller elva och sex. Mer realistiskt är väl dock kanske en förskjutning med en eller på sin höjd två timmar varje dag.

Tyvärr har ju inte alla ungdomar samma dygnsrytm - jag har flera vänner som kan somna på beställning när som helst, det finns de i min klass som går och lägger sig vid åttatiden och som förmodligen hellre skulle börja en timme tidigare. Det här med flextid som tillämpas på den i artikeln omnämnda Karl Johansskolan tror jag inte riktigt på. Jag vet naturligtvis ingenting om situationen i Karl Johanskolan, men jag tvivlar på att alla skolor har möjlighet att lägga schemat på så sätt att flextid kan tillämpas med hänsyn till lärar- och lokalbrist mm., speciellt inte om systemet skall göras om ordentligt, med en eller två timmars extra sovtid.

Problemet med trötta elever skulle också kunna lösas på annat sätt, t ex genom att huvudsakligen lägga praktiska ämnen på förmiddagen, jag tror att många inklusive jag själv skulle vakna upp av en tidig idrottslektion, och man behöver ju inte tänka särskilt mycket för att rita lite i bilden eller snickra lite i slöjden.

Om man sätter in problemet i ett större samanhang, skolsystemet i sin helhet, så tycker jag att den sammanlagda lektionstiden skulle kunna minskas drastiskt om man istället utnyttjade tiden bättre och om skolan började gå ut mer på att lära sig än att slipa betyg. Detta är dock ett senare problem, eller i alla fall för stort för att åtgärdas snabbt, sovmorgon kan funka bra som tillfällig lösning på ett av de många problem som grundskolan just nu dras med.

Av egen erfarenhet kan jag dock säga att en testperiod av senare morgonstart och efter det en återgång till det gamla, kan medföra negativa saker. När jag började åttan hade det bestämts att inga lektioner skulle börja före halv nio, underbart tyckte vi elever. Men det var uppenbarligen bara ett experiment, i nian har vi nämligen gått tillbaka till att börja mellan åtta och halv nio. Detta har medfört att jag jag kan bara tala för mig själv i den här frågan vant mig vid att gå upp den där halvtimmen senare på morgonen, dygnsrytmen har förskjutits ytterligare. Därför hade jag länge stora problem att komma i tid till skolan, jag fick kämpa ännu hårdare än tidigare för att komma upp och jag somnade ytterligare en halv till en timme senare på kvällen natten. Okej, nu vet jag inte riktigt om det ena har med det andra att göra, men jag är ganska säker, eftersom jag faktiskt har lyckats vänja mig tillbaka igen nu.

Viss försiktighet fodras alltså, skolorna bör tänka sig lite för.

Av Björn Jönsson 12 maj 2001 10:23