Efter en stunds svettande kallade coachen Charles Barton till sig spelarna. När han tog till orda förvandlades vardagen till fest och mitt livs största idrottsäventyr började: "Grabbar, vi ska åka till USA på träningsläger och studera eventuella utländska förstärkningar".
Bara det att få resa till basketens hemland var en höjdare men vad som egentligen väntade hade jag inte ens i mina vildaste fantasier vågat hoppas på.
Efter några veckors hårdträning bar det av mot varma San Diego, några mil från Los Angeles på västkusten. Vi hade fått förvarningar om att den störste av dem alla, Earvin "Magic" Johnson, eventuellt skulle komma till campen där vi höll till ihop med 60-70 amerikanska spelare, allt från NBA-meriterat folk till unga lovande
collegespelare.
Första dagen då vi höll på att värma upp öppnades plötsligt dörren. Allt studsande med bollar upphörde och det blev tyst. Som baskettokig sedan barnsben fick man nypa sig i armen för att tro det man såg.
In genom dörren kom legenden. Och entrén var som hämtad från det man ser på film. Magic gjorde entré iklädd Los Angeles Lakers klassiska matchoverall, den han bar då han firade sina makalösa triumfer och blev en världsartist.
Han fyrade av sitt klassiska oefterhärmliga leende, morsade lätt på sina landsmän som omedvetet ställt upp sig i givakt och fortsatte rakt mot oss killar i M7. Det var fler än jag som fick känslan av knäsvaghet när han närmade sig.
Vad skulle hända nu? Varför kom han till oss? Frågorna var många men skulle snart få svar. Gänget av beundrande svenskar skakade hand med Magic. Innan det var min tur att hälsa på min störste idol tog jag chansen att öva in en
hälsningsfras. Kanske banalt men jag glömmer aldrig orden: "Nice to meet you", sa han. "It´s an honour to meet you", blev mitt svar.
Då trodde jag att just hälsningen skulle bli mitt största och enda ögonblick med Magic och kunde inte ana vad han hade att avslöja för oss: "Kul att ni är här killar. Vi lär träffas mer framöver, jag tänker nämligen försöka ta en plats i ert lag. Meningen är att vi ska ha ett samarbete och att jag ska komma till Sverige och lira med M7".
Nu var armen nästan blå av allt nypande. Det här var bara för mycket. Att få spela med Magic Johnson! Sånt är för utopiskt till och med i drömmen.
Den välfyllda hallen vaknade så smått till liv igen efter Magics ankomst. Lita på att det var storögda och smått avundsjuka amerikaner som tittade på när legenden började värma upp med oss svenskar.
Träningen gick väldigt fort och det skall erkännas att jag inte har någon klar minnesbild av det som hände. Man sprang omkring som på moln mest hela tiden.
En händelse som etsat sig fast i minnet är när en amerikan som spelat i Miami Heat kom fram till Magic och bröstade sig. "Jag kan besegra dig när jag vill", sa han. Magic är så klart för stor för att ta illa upp av sånt. Istället plockade han leende upp en basketboll och gav killen en lektion han sent ska glömma. Två gånger i rad körde han sin speciella Magic-hook rakt i ansiktet på honom inför ögonen på alla campens spelare och coacher.
Resterande nio dagar i San Diego fanns Magic på plats varje gång vi spelade. Vi var nu hans lag. Vi var utvalda av honom. Och Magic var faktiskt imponerad av det han såg. Det lät helt ärligt när han berömde oss.
Väl hemma i Sverige igen presenterade M7-ledningen nyheten som blev förstasidesstoff inte bara i Sverige. Amerikansk media slog på stort när det stod klart att den levande legenden skulle göra comeback i det lilla landet strax söder om nordpolen.
Under stor uppståndelse dök han upp i Borås i mitten av oktober. Boråshallen var sprängfylld timmar i förväg och då handlade det ändå bara om träning.
Vi var samlade i omklädningsrummet och väntade på Magics ankomst. Han kände igen oss och hälsade bekant på alla. Efter att ha bytt om sprang vi ut till den mest
välbesökta träning jag någonsin kommer att få uppleva. Magic stannade kvar i omklädningsrummet för att få massage. Det gick nästan att ta på publikens förväntan och otålighet.
Så kom han då lufsande i sin karaktäristiska stil, jublet steg och jag kunde inte låta bli att le. Ett leende som satt fast hela träningen. Speciellt stort blev det när vi körde snabba uppspel. Att få rusa mot korgen i en tre-mot-två-övning med Magic vid sin sida är varje basketspelares dröm. Här blev min verklighet.
Matchen mot Fyrishov från Uppsala kom att bli den dagens största nyhet i världen! Hur många TV-bolag, tidningar och andra som fanns på plats är svårt att säga men pressuppbådet var enormt. Precis som på träningen dagen innan var övriga spelare ute på plan och värmde upp medan Magic fick massage.
Att han dröjde kvar i omklädningsrummet var förmodligen medvetet. Magic ville göra en effektfull entré och det gjorde han! Jag trodde att taket skulle lyfta på grund av allt jubel. Så mycket uppvärmning hann Magic inte med, han sprang mest omkring och peppade oss andra.
Jag vet inte vad jag hade väntat mig av matchen - men det blev ingen. Motståndarna hade för stor respekt. Show, Magic show, var vad publiken och vi spelare bjöds på. Att få vara delaktig i, när han trots flera år utan tävlingsbasket,
presterade en tripple double, tvåsiffrigt i såväl poäng-, retur-, som assiststatistiken, kändes riktigt stort. Och att som pointguard få spela fram Magic till ett antal snygga poäng är ju inte heller helt fel.
Efter matchen ville de stående ovationerna aldrig ta slut. Magic tog mikrofonen, ställde sig på läktarräcket och berättade hur mycket han älskade sitt svenska lag, publiken och Borås och lovade på stående fot att komma tillbaka.
Inne i omklädningsrummet efter matchen passade vi spelare på att fotografera oss med Magic och ta autografer. det var ju inte bara för mig det här var idrottslivets största ögonblick. Inga problem för herr Johnson, han var van vid
situationen och ställde mer än gärna upp. På ett villkor, att han fick låna schampo! Trots alla intjänade miljoner och en hel stab med medhjälpare på Sverigetrippen hade den detaljen glömts bort. Som tack för lånet bjöd han på en jättepåse med hallonsnören.
Den magiska kvällen slutade givetvis inte efter duschen. Klubben hade arrangerat stor galakväll med god mat, musik och uppträdande. Vi spelare satt vid ett långbord där Magic var hedersgästen.
Matchen var den första av totalt åtta tillsammans med världens bäste basketspelare. Alla matcher, träningar, resor och samlingar med Earvin "Magic" Johnson har en
speciell plats i mitt hjärta och kommer att finnas kvar i minnet för resten av livet.
Det jag har berättat är inte bara stort. Det är MAGI!
| Av |
Författare:
Niklas Blom
Publicerad: 11 maj 2001 15:51
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå