Själva grundproblematiken kring allmänna rökförbud är obegriplig. När jag ska gå på en restaurang väljer jag en där rökning är tillåten. Hade jag inte varit rökare hade jag på samma sätt valt en rökfri restaurang. Så länge båda alternativ finns borde alla vara nöjda.
Varför är det så otänkbart för icke-rökare att välja? Det är något jag omöjligen kan begripa. Är det inte valfriheten och mångfalden som berikar?
Att sitta vid en rökig bar och dränka sorgerna är ett sätt för många människor att bekanta sig med andra på ett okonstlat sätt. Det är ett sätt för många att komma närmare inpå varandra utan de vanliga ansträngande umgängesreglerna. Det är också ett sätt för den ensamme att bekanta sig med sig själv. Restauranger, kaféer och pubar kan med andra ord erbjuda en plats för kulturella och sociala upplevelser utanför arbetets och hemmets väggar.
Det kan vara berikande upplevelser i unika atmosfärer.
Dessa atmosfärer blir dock helt annorlunda - förtunnade och oroliga - utan cigaretten till kaffet, whiskyn eller ölen. Tillsammans skapar de två en sällsynt harmoni - kort och gott en rofylld atmosfär. Det kan, för att ta ett exempel, ligga något vackert i den melankoliska ensamma rökarens sökande efter en svunnen glädje eller svunnen sorg? i glasets botten vid bardisken. Han eller hon kan utgöra ett värmande inslag i det kalla samhället.
Cigaretten sänker stressen och skruvar upp koncentrationen.
Rökdimmorna försvagar de obehagliga känslorna av att ett ytligt hälsoperfektionsideal spirar i omgivningen.
Att förbjuda rökningen på dessa ställen vore att strypa flera kulturella fenomen - som barromantiken - och därmed också försämra mångas hälsa med hälsa menar jag känslomässig inre harmoni, inte att man kan springa fort eller lyfta saker. Att gå iväg och röka i ett avskilt rum vore lika dumt - det vore att likställa rökning med att gå på toaletten.
Icke-rökare förstår antagligen helt enkelt inte detta. Men kan inte var och en välja det alternativ som behagar en, istället för att försöka tvinga alla andra till samma levnadssätt?
Jag väljer den restaurang, bar eller pub där folk tillåts ha laster och inte förbjuds vara svaga. Där folk får närma sig vad de är och inte vad andra anser att de borde vara. Där man tillåts vara mänsklig. Där förståelsen och mångfalden inte har försvunnit på grund av att ytan och kroppen fått företräde framför anden och själen.
Om jag väljer det andra alternativet så skäller jag inte på restaurangen eller kräver lagliga åtgärder för att jag har haft tråkigt eller farit illa av den stressiga miljön - jag gick ju dit av egen vilja. Jag gjorde ett val.
Låt oss en gång för alla avfärda en myt: rökare vet följderna av rökning, de behöver ingen "upplysning". En rökare väljer att röka. Alla val i livet leder till konsekvenser, lika roliga och vackra som tråkiga och sorgliga. Några väljer att göra sig beroende av sin fysiska hälsa. Några kanske inte ens upplever att det finns något val. Andra väljer att inte göra sig beroende av ting som kan försvinna vilken sekund som helst - t ex om man råkar snubbla.
Låt det förbli ett val.
Allmänt och privat.
Av Henrik Hermansson 24 apr 2001 09:41 |
Författare:
Henrik Hermansson
Publicerad: 24 apr 2001 09:41
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå