sourze.se

Så skapar samhället fler brottsoffer

Läser vad Ramona Danlén skrivit om bland annat våldtäktsmän och hårda straff. Men jag ser inte hårdare fängelsestraff som en lösning på detta problem.

Tyvärr så är det ju så idag att allt fler människor börjar ropa på "hårdare tag" och diskussionen runt detta handlar mer om hämnd än om vård. Men hårdare straff fungerar inte för att minska brottsligheten. Detta har många olika undersökningar visat. Om man trots dessa undersökningar ändå tror på hårdare straff så kan man titta på landet "over there".

USA - världens största demokrati???

I USA är man stenhård mot alla brottslingar framför allt de brottslingar som kommer från underklassen. Men trots detta så minskar inte brottsligheten. I de delstater där man inte tillämpar dödsstraff så har det visat sig att man har mindre antal mord per capita än i de delstater som tillämpar dödsstraff. Där ökar antalet mord istället.

I USA har man förutom dödsstraffet också extremt långa straff såsom tre gånger livstid till exempel. Trots detta så ökar brottsligheten. Det visar - om jag ska hårddra det - alltså att det är inte brottslingen som är problemet. Utan att det är omständigheterna omkring brottslingen som skapat honom/henne därmed inte sagt att man har rätt att begå brott med motiveringen att samhället suger.

USA, landet där man tar hand om brottsoffret???

I USA har man verkligen anammat det där med att ta hand om brottsoffret. Där får de anhöriga till offret vara med när den hemske mördaren avrättas.

I USA så är det brottsoffren som avgör när brottslingen eventuellt skall benådas. I USA har brottsoffren väldigt mycket att säga till om när det gäller eventuell lagstiftning kring brott.

Det låter väl bra, va???

Så skapar vi nya brottsoffer.

Att bli dömd till ett långt fängelsestraff i Sverige innebär en massa saker för den dömde. Dels vet vi att personen ifråga kommer inte att få någon hjälp för de problem som gjort att han hamnat i fängelse. Dels kommer personen att lära sig att hata det samhället som låste in honom under mycket förnedrande former för den som inte vet det så kan jag berätta att känslan när man sitter i fängelse är att man blir kränkt och förnedrad. Sist men inte minst kommer han att lära känna en massa andra kriminella och detta blir ett problem när han friges.

Vad gäller en eventuell våldtäktsman som hamnar i fängelse så kommer han inte att kunna sitta på en normalavdelning eftersom han kommer att få stryk av de andra fångarna där. Han får istället sitta på en frivillig isolering under ett långt antal år. Statistiken visar dessutom att han förmodligen inte heller kommer att sluta med våldtäkter när han friges.

Idag vet vi att 60 procent av de som dömts upp till två år kommer att återfalla i brott och åka in i fängelse igen. Vad gäller de som döms till ännu hårdare straff så kommer ungefär 80 procent att återfalla och komma tillbaks till fängelset.

Min slutsats av allt detta är att när man dömer någon till fängelse så är chansen mycket stor att man genom den domen har skapat nya brottsoffer i framtiden.

Jag tycker också att vi har glömt bort brottsoffren. Men om det skall bli som i USA att brottsoffren skall få vara med och bestämma vad gäller lagstiftning eller eventuell frigivning så har vi missat något väsentligt: nämligen att det är samhället som skall skapa lagar och det är samhället som skall döma ut straff och även se till att de verkställs. Detta är inte brottsoffrens sak... Den dag vi låter rättskipningen handla om hämnd är vi illa ute.

Vem är brottsoffer då???

En annan sak när det gäller brottsoffer. De flesta brottsoffer vad det gäller våldsbrott, dom finner man bland kriminella och/eller missbrukare. I den branschen misshandlar man gärna varandra för struntsaker. Ska dom brottsoffren också få mer att säga till om??? Är det dem vi tänker på när vi säger att brottsoffren måste få komma till tals???

Jag tänker också på anhöriga hustru, barn till gärningsmannen - har inte dom rätt att kalla sig för brottsoffer också??? Ska inte dom få höras också?

På 70-talet tyckte vi synd om gärningsmännen och sa inte ett ord om brottsoffren. Idag tycker vi synd om brottsoffren och demoniserar brottslingen.

Jag vet inte om jag är abnorm på något sätt, men jag har faktiskt empati för både brottsoffer och gärningsmän.


Om författaren

Författare:
Börge Hellström

Om artikeln

Publicerad: 17 apr 2001 09:44

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: