sourze.se
Artikelbild

Jag Robinson?

Vad är en Robinsondeltagare värd? Kanske blir jag tvungen att fundera på det.

Jag skrev det här samtidigt som min far kämpade för sitt liv. Jag visste inget. Efter att han gick bort bestämde jag mig för att skicka in ansökan som egentligen bara var tänkt att publiceras som ett skämt just här. Det tog mig till en intervju.

- Varför söker du till Expedition: Robinson?
Jag behöver banta sådär en sju-åtta kilo. Dessutom tycker jag att det är dags att få en fin solbränna. Det var säkert minst sex år sen sist. För övrigt var det längesen jag utsatte mig för fysisk strapats. Jag börjar tycka att det är jobbigt att bära hem kassen från Konsum. Den psykiska pressen skulle också vara intressant att känna på. Jag tror att jag har en latent massmördargen. Kanske vaknar den ur sin slummer på en öde ö. Tänk vilket ruskigt Robinson det skulle kunna bli. Som "Tio små negerpojkar". I förtvivlan skulle det tas in nya deltagare allt eftersom de andra försvann spårlöst.

Inga pakter skulle kunna bildas eftersom ingen skulle lita på någon. Jag har patenterat idén så försök inte sno den! Jag hatar sand så beakta min ansökan endast om vi ska bo på en stenig strand. Saltvatten är äckligt också. Vad sägs om en insjö? Min masochistiska sida vill dock att allt är som vanligt. Bränna sig på het sand, skära upp fötterna på allt möjligt i vattnet, bli biten av insekter, få för lite mat, någon som Freddy, det är en sann masochists dröm.

När jag vunnit skulle jag ge bort pengarna till Pål Hollender så att han kan göra fler filmer om prostituerade. Han har ju inte råd att betala dem på egen hand. Jag ställer gärna upp och stödjer en gammal Robinsonkille. Jag ställer gärna upp i filmerna också. Det vore tråkigt för Pål att behöva göra det igen. Han hade ju så svårt att få upp den.

I verkliga livet har jag inte riktigt bestämt vad jag ska göra av mig själv därför skulle det vara helt OK att ligga och fundera på det i några veckor. Käka lita ris och filosofera. Helt perfekt. Jag skulle få kämpa lite mot min rastlöshet. Jag gillar inte alls att ligga och trycka på stranden i vanliga fall. Det händer ju liksom inget. Intressant att se hur jag skulle reagera. Kanske blir jag mer harmonisk? I värsta fall galen. Kanske träffar man en trevlig tjej, fan det har Håkan redan sagt.

Jag skulle vilja lära mig att göra upp eld med pinnar, fiska med nät, återuppta min favoritsyssla från lumpen att bygga och tömma latrin, lära de andra att svära på ungerska, koka soppa på en spik, vara under vattnet i över tre minuter och att fånga en miljon kronor. Eller blir det mer nu? Hoppas, hoppas.

- Vad är det som skulle göra just dig till en bra Robinson?
Jag anser att jag är en bra förebild för mänskligheten. Ödmjukhet och värme präglar min personlighet. Jag är inte bara trevlig utan också helt ärlig. Jag skulle vilja säga att jag är på riktigt helt enkelt. Många har mycket att lära av mig. Dessutom gjorde jag lumpen som spanare så ur överlevnadsperspektiv är jag också mycket lämpad. Jag skulle utan minsta problem klara en vistelse på en öde ö, en kobbe rentav. Jag kan tillverka komplicerade maskiner av pinnar och stenar har sett alla avsnitt av McGyver.

- Vad skulle du sakna mest och minst under din ö-vistelse?
Det jag skulle sakna minst är värme. Det jag skulle sakna mest är med största sannolikhet risgrynsgröt.

- Berätta om en händelse i veckan som berört dig?
Jag blev helt tårögd under Grammisgalan. Hur kunde de göra så mot Håkan Hellström? Han är ju det största geni Göteborg någonsin haft. Go Håkan! Han förtjänade allt han var nominerad till och lite till. "Känn ingen sorg för mig Göteborg", ögonen fuktas bara jag tänker orden. Enligt min mening det största som hänt musiksverige sedan Saltkråkansången. Jag är bitter och besviken över att en så fenomenal artist inte premieras som han borde. Han sa ju så vackra saker också. Nu börjar jag snart gråta, det får räcka såhär.

- Vad skulle du välja som personlig sak att ta med dig?
En jättebal toapapper. Jag skulle också smuggla med mig en tandkrämstub i ändtarmen.

Vem vet vart det leder, men i och med pappa har min egen dödlighet blivit tydligare och jag inser plötsligt att det är OK att göra det jag får lust till. Det kanske blir en malaysisk ö i sommar.


Om författaren

Författare:
László Hágó

Om artikeln

Publicerad: 21 mar 2001 10:55

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: