Media och hotet från islam

Islamisterna i Algeriet har massakrerat civila. den islamiska gruppen Hamas tar på sig skulden för sprängattentatet. de strängt religiösa talibanerna i Afghanistan har förbjudit kvinnorna att. Det är denna bild vi får se i nyhetsrapporteringen om den islamiska världen, som omfattar en miljard människor, i medias dagliga rapportering här i Väst.

Nyheterna visar ofta stora grupper mörkhyade män med skägg eller mustasch, som skriker obegripliga, skrämmande slagord, stämningen är hatisk, vapnen syns här och där, det bränns amerikanska flaggor... Dessa bilder kan vara tagna från Gaza, Kairo, Bagdad, Teheran. Vi får ständigt serverade bilder av krig, terror och fanatism från detta område. I utrikesrapporteringen förknippas nästan alltid islam med våld, det hör liksom ihop. I Sverige var det hela 85 procent av rapporteringen som visade islam i samband med våld under första hälften av 1990 talet.

När det gäller den inhemska rapporteringen om islam så ser vi bilder av framför allt kvinnoförtryck och hedersmord. Vi ser bilder av den beslöjade unga flickan, som nästan alltid framställs som ett offer. Boken "Inte utan min dotter" är betraktad som en allmän sanning.

En sak är säker. Det finns brister i det islamiska samhället, precis som i vilket annat samhälle. Det blir ännu tydligare om man tittar på det från ett västerländsk perspektiv. Länderna styrs av diktatorer, de mänskliga rättigheterna är nästan obefintliga, kvinnorna har inte samma rättigheter som männen, det pågår mängder av blodiga konflikter, den sociala misären ökar. Många utnyttjar religionen för att dölja och rättfärdiga sina personliga intressen, vilket kan gälla politisk kontroll, ekonomisk vinning och även förtryck av kvinnorna.

Det som jag opponerar mig mot är att islam och det islamiska samhället representerar idag på något sätt allt det onda som det västerländska samhället inte vill stå för. Vi är civiliserade, jämställda, rationella, fredliga - "de andra" är precis det motsatta. Det islamiska samhället fungerar som någon slags spegelbild. Islam får stå för "den andra", "det annorlunda", som Edward Said, den framstående litteraturprofessorn och debattören, beskriver det i sin bok "Orientalismen". Mellanöstern beskrivs enligt honom som Västs motbild och motidé.

Jag själv är lika mycket muslim som en gemene man i Sverige är kristen. Jag har bott nästan hela mitt liv i Europa men islam är trots allt en del av min kulturarv. Denna bild, som media framställer om islam, känner jag för det mesta inte igen från min kultur och religion. Jag känner igen vissa problematiska sidor av religionen och traditionerna, framför allt när det krockar med det västerländska samhället.

Jag känner dock inte igen det enorma monstret, som man målar upp i medierna. Det finns onda muslimer, kvinnoförtryckare och terrorister precis lika mycket som det finns kristna onda människor, kvinnoförtryckare och terrorister. Skillnaden är att man i det andra fallet inte betonar deras kristna tro som kännetecken eller orsak till deras handlande utan då blir de individer med eget ansvar.

Muslimerna behandlas av media nästan enbart som en stor massa, väldigt sällan som individer och man förklarar deras handlande alltid med religionen eller kulturen. En liten bråkdel av den miljard muslimer som bekänner sig till denna religion begår brott, men man har stämplat en hel religion, ett helt samhälle, alltså en miljard människor, för att vara skurkar, vilket är absurd. Majoriteten är ju anständiga människor, som vill leva ett bra liv, uppfostra sina barn, leva i fred.

Tyvärr är det inte många som har den möjligheten att åka till Mellanöstern för att se med sina egna ögon den gästvänlighet man möter där och de hårt slitande enkla människorna som kämpar för sitt uppehälle. Dessa människor har ungefär samma drömmar som vi har här: att hitta ett bra jobb, försörja sin familj, leva ett någorlunda bra liv, ha roligt, hitta den stora kärleken.

Varför visar medier i Väst så övervägande negativa bilder om islam? Är det för att islam verkligen är en så ondskefull religion och de muslimska människorna onda och fanatiska personer? Svaret är nej, det tror jag verkligen inte.

Beror detta på en blandning av historiska, politiska, ekonomiska och psykologiska orsaker? Svaret är ja, med största sannolikhet. Det enda säkra är att det inte finns enbart en sanning utan alltid flera. Se inte världen i svart eller vitt. Tänk på det nästa gång du ser på nyheterna en stor grupp mörkhyade män med skägg eller mustasch, som skriker obegripliga, skrämmande slagord. Denna bild visar kanske inte hela sanningen.

Av Zeid Al-Bayaty 13 mar 2001 09:17