Skolka är min vardag

Skolka för mig är min vardag. På sistone har jag skolkat ungefär två dagar i veckan. Ibland mer och ibland mindre så klart. Beror ju på vad man ska ha för sig utanför skolan.

Det är oftast det som gör så att jag skolkar. Jag träffar vänner, pojkvännen och framförallt jobbar istället. Tjäna pengar är ju så mycket roligare och givande än att sitta i skolan och lyssna på någon gammal lärare.

Har man pluggat som jag nu i snart tolv år är man rätt trött på det och vill syssla med något annat. Så anledningen till att jag skolkar beror på att jag hittar saker som är roligare. Det är aldrig så att jag skippar en hel dag i skolan för att jag är trött utan det är alltid något annat som "måste" göras.

Det värsta med att skolka är allt ljugande, mestadels till föräldrarna. De undrar varför man jämt har sovmorgon eller studiedagar. De skulle aldrig tillåta mig att stanna hemma från skolan utan en riktigt god anledning, men de litar på mig, konstigt nog, och går på mina lögner. Men jag gissar på att de börjar misstänka nåt.

Det är den ända nackdelen med att skolka, tycker aldrig att det känns som om man missar nåt i skolan direkt. Ibland får man så klart lite dåligt samvete och skäms för att man missat en massa lektioner med samma lärare. Men det försvinner snabbt.

Skolan känns inte längre viktig för mig, jag tycker sällan att jag lär mig något nytt överhuvudtaget. Och det är synd faktiskt.

Av Sarah Axelsson 21 feb 2001 10:22