Motkultur versus subkultur

Det stämmer endast till viss del.

Jag tror att bristen på nyansering av ämnet är något som gjort det svårt för många att ifrågasätta verksamheter som försöker framställa sig själva på ett sådant sätt.

Är man krass kan man kortfattat sammanfatta begreppen med att skillnaderna mellan subkultur och motkultur brukar sägas vara att de förra är arbetarklassbaserade och de senare är medelklassbaserade. Eftersom det av olika anledningar blivit svårt att använda klassificeringar som arbetare eller medelklass så kanske man bör finna modernare skiljemedel än yrke och ekonomi.

En sådan skulle kunna vara smak. För att förenkla det hela skulle man kunna säga att smak är kunskapen om vad man bör välja och inte bör välja.

Alla sammanhang har sina regler för vad som är rätt och fel. Dessutom står sammanhangen också i relation mot varandra. Valen kommer därför att avgöra vem man är och var man socialt sett hör hemma. Denna kunskap kommer sedan att yttra sig i allt från vem man är tillsammans med till hur man skivar en bit bröd. Den sociala positionen arbetarklass som definierades av yrken skulle, om man använde smak som särskiljande faktor, ersättas och utgöras av de med minst kunskap om de val som så att säga gäller och på så sätt ger status.

Subkulturer brukar beskrivas som ett sätt för ungdomar med en sådan bakgrund, att å ena sidan försöka distansera sig från föräldrarna, och å andra sidan som uttryck av identifikation och stöd till dem i deras ofta utsatta situation.

Subkulturer skulle därför kunna ses som försök att lösa de problem det innebär att vara ung, känna sig utanför och vara hotad på grund av dålig kunskap om de värden, den smak och normer som för tillfället fungerar som betyg på individen. En strategi som i stället för att lösa problemen ofta tenderar att föra dem vidare.

Eftersom motkulturer är baserade på unga från medelklassförhållanden har de också andra orsaker, mål och resultat med sina verksamheter. Man kanske kan se motkulturer som en fungerande metod i att skaffa sig en egen position med inflytande över förmedlandet av smakvärden. Ett framgångsrikt sätt att framhäva sin egen duglighet i detta är att vända sig mot normer och en livsstil som en äldre generation, eller de så kallade vuxna står för.

Att vara ung, ha bra koll på vad som ger status och välja den strategin är lika väntat som det tidigare beskrivna fallet med att inte ha koll och välja den subkulturella återvändsgränden. Exempel på detta är förslagsvis; sextio- och sjuttiotalets motkulturella proggrörelse som för många var en lyckad start för vidare karriär. För dem som spelade rasistisk rock för tio år sedan kan man knappast påstå detsamma. En viktig skillnad mellan de två kulturella yttringarna tycks vara den moral som åberopas till grund för aktiviteten.

För mig verkar det som om motkulturer nästan alltid har ett uttalat syfte som står för något som ur ett vänsterpolitiskt perspektiv kan betraktas som en kamp för det goda. Subkulturer däremot har sällan några välformulerade mål och de ser heller inte ut att ha någon god-smak-moral som alibi för sin verksamhet.

Den oklara skillnaden mellan de båda ungdomsyttringarna späs på av en önskan hos de motkulturella grupperingarna att framställa sig själva i ett subkulturellt utanförskap. Eller, som man också skulle kunna säga; "fattigare" än vad de egentligen är. Vilket bland annat sker med användandet av begrepp som alternativ, underground, icke kommersiellt, eller med företeelser som att klä ner sig.

En möjlig anledning till bruket av denna omvända variant av "jag kan kosta på mig lyx"
är att på så sätt undvika att framstå som girig. Det är den svårklanderliga insikten om att det bästa för en själv alltid är att hävda att det man gör, det gör man inte först och främst för egen vinning, utan för andras bättre. Dessa andra kan exempelvis vara sådana som; de utsatta, arbetarna, småfolket, tredje världen eller vad det nu är, bara det är omsorg om något
som är distanserat från en själv och bara det är på modet.

Detta innebär inte att det är fult att värna om olika områden utan att sambandet mellan uttalad moral och faktiskt resultat ofta skiljer sig åt.

Om man verkligen är intresserad av frågor som rör rättvisa och jämlikhet är det något man kanske bör tänka på och problematisera.

Min förhoppning med den här texten är att försöka diskutera orsaker, mål och verkan av de två skilda sociala strategierna sub- och motkultur. Jag kan ha fel på en del punkter, men jag
är säker på att ingen av dessa kulturyttringar är mer ädel än den andra.

Därför tycker jag det är dags att mystiken kring dem skingras.

Av Markus Degerman 04 jan 2001 17:33