| Inlägg #1: Postat: 2012-12-23 11:30:00 | |
|
Jocke utsourzad |
Ja Lennart, det är riktigt, du sätter fingret på en öm punkt! Förutom ev på pannbenet på juldagen...
De gamla julvisorna har inte hängt med i utvecklingen. Den utveckling som numera helt övertagits av det medialt och riksdagis korrekta. Så här är mitt bidrag till förnyelse av en kär gammal julmelodi. Men med moderniserad och korrigerad text, befriad från både religion, gubbar tomte och så den där alkoholen! Melodi således "Hej tomtegubbar slå i glasen!" För förkortat plågande, här endast vers 5, den sista I feministisk julplanering Mansnormen skall demonteras Med jämställdhetscertifiering Var julsymbol korrigeras Lusse blir feminism mot sex Tomten ges patriarkatkomplex Och över landet blir budkavlat Att Genusbarnet är avlat! GOD JUL! |
| Inlägg #2: Postat: 2012-12-23 12:58:00 | |
|
Bizon |
Som en och annan vet så är jag inte kristen - men det hindrar mej inte att så länge jag står ut lyssna på nån högmässa eller tankar för dagen - då även de med kristet eller muslimskt innehåll.
Nåväl - just nyss på radion spelades det andliga sånger med anledning av den kommande julen med beteckningen "rosenkransen" som genomgående hyllade jungfru maria som välgörare och frälsare. Jag gillade den hedniska tonen och det mer könsliga anslaget i att föra upp honan till tronen som mänsklighetens räddare en sorts moderskult med viss anknytning till Freja, men tyvärr med bismak åt det nyfeminiska hållet. Man kanske kan påstå att Jesusmyten som manlig förebild nu äntligen efter två tusen år börjat flagga för avpolitering ersatt av den mer handlingskraftiga kvinnosaken som inte nöjer sej med lidandets krona utan vill ha allt genast - både kronan och riket nu medan hon i livet kan få någon glädje av det. Ganska sunt tänkt - om man tänker efter. Alltså kvinnan jungfru Maria i det annars så jesusfixerade utbudet i protestantismens patriarkala dubbelmoraliserande grundsyn som avstår den verkliga kärleken till förmån för kärleken till kung och fosterland och helst även en massa pengar - det vill säja det som blir över sedan kungen fått sitt. Att vända andra kinden till är inte heller något eftersträvansvärt - det är en överlevnadsstrategi som fattiga satar inpräntats att följa i två tusen år, men som kvinnor inte längre har lust med - den nya kvinnligheten vägrar till och med en uppskattande klapp på rumpan - utom då i porrsammanhang där hon på sant marknadsliberalt hormaner låter sej köpas till vilka klappar som helst för att behaga mannen säjs det, men har nog mer att göra med det egna behaget av pengar. Visserligen har Mariakulten praktiserats i katolska länder där den sedan länge varit framträdande. Nu är den alltså även här på allvar - man undra om den kommit för att stanna? Man får väl i alla fall se den som ett tecken på att feminismen fortfarande har vind i seglen - även om feminister som sådana minst av allt vanligen är kristna, men Maria passar bättre än Jesus som symbolbärare för det kvinnliga lidandets vedermödor - skapat som vi ju alla vet är av den onde mannen. - Bröder! Nu vet vi alltså vad vi har att vänta oss även från det kyrkliga hållet - frågan är om vi inte gör bäst i att stanna i vapenhuset under julottan - ingen vet väl med säkerhet om inta andra hedniska riter kommer att dammas av och praktiseras sedan kyrkporten slagits igen - och handen på hjärtat - hur många av er är beredda att i sann offeranda vända även njurarna till då hjärtat slitits ur din kropp? |
| Inlägg #3: Postat: 2012-12-23 13:54:00 | |
|
Dippen |
Hej,Genustalibaner, slå barnen och låt oss olustiga vara!
Hej,Genustalibaner, slå frugan och låt oss olustiga vara! En liten tid Ni leva här, med mycket möda och mansbesvär. Hej, Genustalibaner, sup Er fulla och låt oss olustiga vara! |
| Inlägg #4: Postat: 2012-12-23 16:21:00 | |
|
Lennart Lundwall |
Som f.d. körsångare vill jag framhålla den s.k. "Mariamusiken" som ljusare och mera hoppfull än övriga kyrkomusikaliska verk.
Det är givetvis svårt att mera exakt beskriva detta "ljus" som finns kring de kompositioner som gjordes till jungfru Marias ära. Medeltidens ekonomiska klimat omöjliggjorde nästan helt för andra än kyrkans och de kungligheter kring vilka s.k. adelsmän flockades, att av tidens ledande tonsättare beställa något annat än religiöst inriktade musikverk. Vi älskade Mozarts "Dixit et Magnificat". Att stå mitt i den musiken och i viss mån bidraga till välljud och klanger gav styrka och en oerhörd glädje. Googla, vänner, och I skolen haja vad jag säger. |
| Inlägg #5: Postat: 2012-12-23 16:27:00 | |
|
X-man |
3/CMO/Dippen Jag känner er sort som bilden visar på, så fortsätt att lalla. Länk: kristofferhell.net
|
| Inlägg #6: Postat: 2012-12-23 16:29:00 | |
|
Jocke utsourzad |
Ja religionen och den världsliga överheten har betytt mycket för de sköna konsterna, sedan kan man ju tycka, om man vill, att de senare kom i ett slags gisslanförhållande till de förra.
Hur som, kyrkorna gav ju tidigt bra akustik till instrument och sång. Och det var väl dåligt med badrum också? För akustik alltså... |
| Inlägg #7: Postat: 2012-12-23 16:35:00 | |
|
Lennart Lundwall |
Badrumssångare fanns knappast före 1920-talet. Och vi vet inte så mycket om hur dåtidens körer doftade. Men det är värt en gissning. :-
|
| Inlägg #8: Postat: 2012-12-23 16:55:00 | |
|
X-man |
7/ Lennart L. Du kanske känner till Johannes döparen som lärde folk att bada som sedermera blev det heliga dopet genom att doppa folk under vattnet en stund. Så här beskrivs den sanna berättelsen om dopet, Johannes vandrade ensam ut i öknen och hittade en Oas och med tveksamhet klev han ned i vattnet för att svalka sig och råkade få huvudet under vattnet och samtidigt slog det honom en snilleblixt, tänk om jag fick doppa människors huvuden under vattnet så de blev av med smutsen i ansiktet och kallade det för kristi dop så att folk frivilligt gick med på att tvätta sig och på det här sättet kom dopritualen till. Och senare byggde folk små minibadkar och vaskade sig i för att de hade upptäckt att det var skönt att bada, om de ekade i dåtidens badrum förtäljer inte historien, men körsång blev det när Johannes lät dopa folk i dessa kar.
|
| Inlägg #9: Postat: 2012-12-23 17:00:00 | |
|
Bizon |
Lennart 7
Jag vet vad du talar om när det gäller körsång som även jag är fascinerad av - mäktigt är ett passande begrepp. Badhus hade både romare och turkar långt nere i medeltiden med bra akustik - det var bara här uppe i de något mindre kultiverade trakterna som vi sysslade med basturökning av både egna och andra skinkor. Fast bogöring i värsta flaggelatstil var det inget fel på - björkriset föredrog nog de flesta men en del uppskattade även enris då det liksom var mer uppiggande ;- |
| Inlägg #10: Postat: 2012-12-23 17:06:00 | |
|
Jan Brunnegård |
KÖRSÅNG är bland annat ett stort folkhälsoprojekt för kropp och själ...
|
| Inlägg #11: Postat: 2012-12-23 17:07:00 | |
|
Bizon |
Men apropå julsånger så vill jag berätta en liten vintersaga för er. Den är alldeles färsk.
I dag kom jag på att vända mej till wikipedia för att få svar på ett litet problem jag dragit på mej i den gångna veckan av ren vänlighet och det faktum att jag har lite svårt att lämna en varelse att dö sådär bara för att den hamnat lite fel här i världen. Här är en länk till mitt problems lösning. Länk: sv.wikipedia.org Det var ett bra svar jag fick - det utesluter den mångbeniga typ jag bar in i servicehusets värme då jag skottade snö och upptäckte vid liv men stelbent och som jag först trodde var en spindel - och som jag nu fortfarande tror är en spindel. Den låg på snön och var ganska trög med benen nära kroppen, möjligen i ett försök till en åkarbrasa men ack så långsam. Jag tog upp den för att studera den närmare, och i handen piggnade den till lite - jaha vad har jag nu dragit på mej - tänkte jag då det kändes uteslutet att kasta tillbaka krypet till en säker död i denna frusna värld. Kom då att tänka på att i servicehuset vårt vattenhål där är det lite varmare och kryllar av daggmaskparasiterande flugor som tagit sin tillflykt dit i väntan på våren - dom kan nog också duga som skrovmål åt en spindel och med tanke på hur lite en spindel äter så lär det nog inte märkas om några fattas när gräsmattan åter blir synlig, och att reducera dagmaskparasiter lite får väl ändå betraktas som en god gärning. Tänkt och gjort, den blev satt på fönsterbrädan där den långsamt vecklade ut sej då värmen nådde till dess inre system. Det visade sej då att den var ganska platt, och hade rätt kraftiga krabblika griparmar som jag inte sett på andra spindlar och plötsligen var både trögheten och spindeln försvunnen. Då kom jag ihåg fårlusen som jag fick av fåren för nått år sedan som också såg ut som en liten krabba och var väldigt stor för att vara en lus, och sedan hade jag älgen som var här och hälsade på på morgonen i färskt minne och då poppade begreppet "älglus" upp ur ingenstans som har en del gemensamt med mitt undermedvetna och gjorde att jag förstod att den kanske tappat taget, eller bara tyckte att det var daggs att kliva av - i och för sej ganska oförståndigt mitt i vintern i stället för att resa runt i världen på en älg. Här infann sej en viss betänksamhet i mitt stilla sinne - älglusar hade jag hört kunde vara ganska besvärliga varför jag bestämde mej för en viss försiktighet nästa gång jag skulle till servicehuset för att diska eller hämta vatten - nu kan jag alltså känna mej lugn igen på den punkten - bra faktiskt, för jag börjar få slut på porslin. |
| Inlägg #12: Postat: 2012-12-23 17:22:00 | |
|
X-man |
Bizon det var en lusan så lusig historia och nu har du blivit visare att inte rädda löss och då kom jag osökt in på politiker av någon lusig anledning, vad de ställer till med.
|
| Inlägg #13: Postat: 2012-12-23 20:09:00 | |
|
Bizon |
Jo du X-man att min visdom fortfarande växer är något jag kan vara tacksam för.
Beror tydligen på att jag också fortfarande gör misstag. Denna lus visade ju sej vara det jag trodde från början. Sedan är det ju dedär med att undvika att dra alla över en kam - du vet jag har ju på ett tidigt stadium haft tillfälle att umgås med en och annan politiker innan dom fått sina ministerposter - alltså då deras idealism blommade som bäst - och det kan jag säja dej att den var det inget fel på - men du vet ju också vad livet gör oss till - eller hur? Alla står inte rycken inför kohandelns villkor där det inte bara är den spikraka vägen som gäller, vissa eftergifter måste tydligen passera genom maskorna - och nog är det så att jag hellre ser en "god" människa ballansera på politiken slaka lina än jag ser att de verkligt hänsynslösa bödlarna ta över hela cirkusen. |
| Inlägg #14: Postat: 2012-12-23 20:21:00 | |
|
X-man |
Bizon jag kände också personer som var utomordentliga föredömen och ville så väl, men partipiskan ven för ofta så han tog sin Mats ur skolan.
Saken är den idag, att vi har svårt att lita på politikerna, många lovar saker och ting och så har det inte partiet bakom sig. Vanliga väljare tror så mycket om de partier de röstat på och till 99 blir de besvikna för partiet höll inte sina fagra löften, på igen den här gången vid nästa val och efter en tid samma visa igen? Kan vi ha det på det här sättet, absolut, vår tro överstiger vettet! |
| Inlägg #15: Postat: 2012-12-23 20:41:00 | |
|
Lennart Lundwall |
|
| Inlägg #16: Postat: 2012-12-23 20:41:00 | |
|
Lennart Lundwall |
|
| Inlägg #17: Postat: 2012-12-23 21:42:00 | |
|
X-man |
Tack Lennart Lundwall för Allan Edvall och God Jul!
|
| Inlägg #18: Postat: 2012-12-24 13:43:00 | |
|
Lars Nilsson |
Tomten sitter i tomteköket,
struntar blankt i julestöket Han ska ut med klappar snart, renar och släde görs klara för start Luvan är ny allt är putsat och snyggt, å vilket julöl tomtemor bryggt Han ser igenom rutan hur nissarna sliter, korkar så upp sin åttonde liter Så blir då ekipaget klart till slut, han reser sig rapar högt och går ut Snart flyger han högt över granarnas grenar, med van hand och känsla han styr sina renar Det måste gå undan ty vägen är lång, men plötsligt så känns hans blåsa för trång! Schemat är pressat men det får gå som det vill, tomten är tvungen att slå en drill Ett fabriksområde tänk vilken tur, han sätter ner renarna bakom en mur Med springande steg lämnar han släden, försvinner bland skuggarna in under träden Han tittar mot stjärnorna ååh det var toppen, skakar förnöjsamt av sista droppen När han kommer tillbaka är renarna väck, kvar står bara hans julklappssäck Han ser sig förvirrat om efter djuren, då ser han två skyltar som sitter på muren På den ena det står "Securitas Vakt", på den andra "Dom djur som står här går till slakt" Tomten tänker "Otur som fan, av alla ställen landa på Scan" Men det är kanske inte någon fara å färde, för dom jobbar väl inte här den tjugofjärde? Det gör dom förstår han då han hör skriken, tomten rusar in i fabriken På ett band ser han renarna å vilken pärs, en efter en blir dom malda till färs Maskinen är stor tomten slänger vanten, tar sats och svingar sig upp på kanten Han tar tag om den sista renens svans, men det blodigt och halt han har dålig balans Han träffar maskinens roterande egg, det sista som syns är hans snövita skägg Gläns över sjö och strand, tomten säljs som isterband. |
| Inlägg #19: Postat: 2012-12-24 20:00:00 | |
|
Lennart Lundwall |
"Gläns över sjö och strand,
tomten säljs som isterband." Lustmord på en ganska pinsam julsång tackar man för och önskar god fortsättning. |
| Inlägg #20: Postat: 2012-12-25 08:12:00 | |
|
Bizon |
Möjligen var det i denna tråd mitt inlägg skulle vara med tanke på att det handlar om sång, men det finns även under "Dagens aktualiteter".
Förvisso är det skillnad på sång och sång och de här i tråden tidigare presenterade vette rackarn om de ens kommer i närheten av sångbegreppets akt och inneboende mening. Därför skulle kanske lite perspektiv på både tillvaron och vad som menas med sång sitta fint nu då dästhetens dimmor börjar lätta efter att firandet av "fredsfurstens" födelse för ett par tusen år sedan med dignande julbord och flödande dryckjåm åtminstone pausats till nästa vända i buffèn. Perspektiven i detta sammanhang skulle kunna väcka lite insikt med hjälp av en film jag önskar att alla kunde se. Visserligen finns det säkert både senare och även tidigare filmer och otaliga böcker i ämnet, men särskilt denna film är värd att ägna den tid den tar att skaffa och se - åtminstone en gång i livet. "Carlas song" heter filmen, och jag påstår att den filmen är lika aktuell i dag som när den gjordes - vad den handlar om? - Ja, något så ovanligt som sann kärlek. |
Sourze [loggan] © Nättidningen Sourze, ett registrerat massmedium hos Radio- och
TV-verket. Sourze är också ett registrerat varumärke.
Databasens namn är Sourze. Ansvarig utgivare är Carl Olof Schlyter.