|
Leif-Arne |
Olympiska spel är ett megaevent, vilket i sig inte behöver motiveras i termer av om det är bra/nyttigt eller inte. De bara är. Gillar man inte fenomenet OS så är det liksom ingen stor sak att ställa sig bredvid, ingen lär bli uttagen utan att uttryckt en mycket stark vilja att komma med, som resulterat i träning och resultat. Ingen ort blir tilldelat ett OS utan att först driva en omfattande kampanj för detta. Finns en påtaglig opinion mot så blir sannolikt inte en sådan ort tilldelat arrangörskapet.
Samtidigt finns en risk att överdriva de positiva effekter som följer med ett OS. Jag och många som då bodde i Åre tyckte det var skrutt då spelen tilldelades Lillehammer. OS i lillehammer blev en stor succe, oaktat detta är Åre idag en mer framgångsrik turistort än Lillehammer.
|
|
Leif-Arne |
Jo man minns olika episoder från olika OS, det mesta glöms men vissa händelser minns man. Roffe Petterssons närapå kollaps efter att ha tagit silver på K1 500 meter Tokyo?, prisutelningen från Mexico City OS för 200 meter. Från årets inte så mycket tror jag, naturligtvis Algotssons silver eftersom hon tävlar för dotterns gamla ridklubb där jag själv varit styrelsemedlem, Karonen och kanotisterna. Trots att de inte fick medalj så visade de att de inte vek ned sig utan ville vara med hela vägen in. Så naturligtvis handbollskillarna som gjorde en humla, dvs de flög fastän de egentligen inte skulle kunna det.
|