Rapport från Småland

Intressant text. Efter att ha bott 15 år i Småland, fast i anra ändan, kan jag bara hålla med dig. Det du beskriver kan man kalla "socialt kapital", dvs att där finns en tillit mellan människor, socialt heterogena mötesplatser osv. Social kapital är kanske den allra viktigaste faktorn för tillväxt. E.g. Puntam , Making Democracy Work. Det finns en del teoribildning till varför vissa orter har ett starkt socialt kapital medan andra orter saknar detta, naturligtvis finns ingen enkel förklaring. Men nästan överallt där det sociala kapitalet är starkt finns även ett starkt föreningsliv. I Gnosjöområdet brukan man peka ut Missionskyrkan som själva katalysatorn. I praktiken så fungerar kyrkbacken som ett slags söndagsrotary efter gudstjänsten. Lite tillspetsat I Lombardiet anses den stora förekomsten av körer vara en starkt bidragande faktor till socialt kapital

Just Gnosjöområdets historia är intressant. Efter Kalle Dussins död intredde en period av relativt långvarig fred.n Gevärsfaktorierna i Jönköping och Huskvarna lades ned de som arbetat där blev arbetslösa och flyttade hem till sina steniga och svårbrukade hemtrakter som inte kunde försörjade på jordbruk. De hade ändå lärt sig en del färdigheter i faktorierna, bl.a. att bocka tråd. Så de startade små verkstäder som var rätt anspråkslösa inledningsvis. Inget kapital hade de, endast en slags genuin arbetsamhet. Vidare var många av de hemförlovade soldater som deltagit i krigen på kontinenten inluerade av främst Herrenhutarna, en slags religiös väckelse som starkt betonar allas lika värde och som var antiauktoritär mot värdslig och kyrklig centralmakt. Företagsamheten i Gnosjö växte fram underifrån, kapital fick man genom att låna av varandra, fick man en order som översteg en egen kapacitet frågade man grannen om hjälp osv. Denna menatlitet lever nog i stora delar kvar ännu. Rätt förenklat och ur hågkomst

Jo du syftar på Åfors, jag följer utvecklingen. Jag har haft en del med folket i trakten att göra, bl.a. M A, de kan flytta på berg om de är på det humöret.

Nja M A är en person iofs mest verkssm i Boda men i nuläge starkt engagerad för Åfors.

8-9/ Det där med Boda gör mig inte klokare - å andra sidan har jag ju inte bott på orten på länge så jag är inte helt uppdaterad. Boda har ju i och för sig lika stora problem. Det är tråkigt när de här små samhällena raderas ut om de nu gör det. Och visst är det en region med mycket duktiga och kreativa människor - lite som Angus beskriver Värnamo. Fast förmodligen ännu bättre.

11/ Leif E Ström/ Nej, smålänningarna var tidigt ute och insåg att det vi inte kan själva lär vi oss genom import! Precis som man lärde sig järnhanteringen i Bergslagen genom import av valloner från Belgien så lärde sig smålänningarna glashantering och framför allt slipning av kristall genom import från Böhmen. Det kallar jag framsynt! Jag vet att efter andra världskriget så annonserade Åfors glasbruk i tidningarna i Tjeckoslovakien och Sydtyskland efter goda slipare - och de kom. Jag kände flera av dem. Diesner, Weichert, m.fl.
Impulser från dem som kan bättre än en själv är aldrig fel. Det inser alla utom Sverigedemomkrater!

Att Gnosjöandan skull baseras låg utbildningniveå är en rätt befängd slutsats. Visserlgen har Gnosjö en relativt låg utbildingsnivå,men det är inte riktigt det om drivit utvecklingen i regionen.

Då Putnamns teser publicerades hade grunden till gnosjöandan verkat i Smålands skogar i 550 år, och som etablerat kollektiv i drygt 90 år.
Ingen av dessa arbetstagare kallades nånsin för socialt kapital. Inte ens specifika frågeställningar inom nationalekonomin har velat förvränga nomenklaturen på de människor som för överlevnads skull måst välja ett outbildat yrke. Jag vet att det är alldeles omöjligt för många att kalla välutbildad arbetskraft för arbetare. Men merparten av medelklassen i vårt land tillhör den kategorin ovetandes, så länge de säljer sin arbetskraft.

Undvall, relativt låg utbildningsnivå? Kan det vara så att motsatsen finns hos de som har makt och inflytande utan arbetskapacitet som generar direkt tillväxt?

"Befängda slutsatser". Här skall du få en till. Inga andra människor än skogens, jordens och malmens folk har byggt det här landet, med och utan hjälp av innovativa ingenjörer.

Effekterna är nu ett sinande kapital som sociala ingenjörer försöker fördela på 5 miljoner människor utanför arbetsmarknaden.

Putmans teori bygger på tillit mellan männsikor som förhoppningsvis bidrar i den mån de har förmåga. Har vi ett sådant samhälle?

Den dagen man kan sätta likhetstecken mellan välutbildad och lönsam då bryr sig ingen om vem Undvall kallar "socialt kapital".

#16 Inte *Vem* utan *Vad*. Med socialt kapital avses inte människorna på en ort utan den grad av tillit, samverkan, etc. dem dem emellan. Putnam drog för övrigt inte sina slutsatser från forskning om Gnosjö utan Italien. Där finns vissa områden där det sociala kapitalet är särskilt starkt, i Sverige förutom G. kan nämnas Trångsviken i Jämtland osv. Det är inte helt enkelt att fastslå varför vissa orter har ett starkt socialt kapital, Putnam lyfter fram körernas betydelse för Lombardiet; i en kör umgås man socialt skiktat oftast där är u inte VD eller truckförare utan bas eller tenor, man lär sig att för att det skall låta bra bör man sjunga samma, låt, i samma tonart, och i samma tempo. Såant fräjar samverkan.

.." består av importerade insatsvaror"..