Gjuteriarbete är hälsosamt

Folk med dödsångest har vissa tendenser att bita sej fast i livet trots att deras liv ibland inte ter sej särskilt attraktivt. Gjuteriarbete trodde jag inte var så hälsosamt generellt sett - zinkfrossa som brukar drabba mässinggjuteriarberare brukar vara en pålitlig genväg till graven via dialys - däremot smeder tror jag kan ha en viss hjälp av sin sysselsättning om dom inte stirrar för djupt i ässjan eller i flaskan. Hej o hå låt hammaren gå så det blir sång i det klingande stålet... Nu är det förvisso så att gjuterierna görs i Kina och Indien där dom är mycket skickliga - medellivslängden är redan ganska låg så en gjuteriarbetares fall på sin post märks inte så mycket i statistiken - och här i sverige är de verkliga smederna i princip utdöda - svetsarna som dom kallas i dag har det lite sämre då dom ofta får problem av alla svets- och förbrännings-gaser dom får i sej.

Alldeles riktigt Lennart. Arbete fordrar hälsa och välstånd, "hälsa därför ofta"! Om vi nu hade tagit oss tillbaks till tiden före 1846, då skråväsendet avskaffades?. Då hade vi inte haft en massa outbildade inhemska hantverkare som konkurrerat med EU-armén. Vi hade haft hantverkare som fått representanter för etablissemanget att stå med mössan i hand för att få tjänster utförda, i stället för tvärt om. Visste du att det var förlusten av landsdelen Finland samt fri utövning av allsköns yrkesutövning av "sköna typer" som skapade en grogrund till miljonhövdad emigration till landet "en man en röst".
//Jan O, min gamla farfars far, även han var gjutare. Han uppträdde bl.a. i Bolinders verkstäder på Kungsholmen i Stockholm på 1800-talet.
Han upplevde nog tiden mera som Lennart Karlsson beskriver den. Medvetandet gjorde att han förkortade sitt liv med fritt socialt umgänge, då medel fanns.

Jan Olsson, aha, OK.