|
Inlägg #1: Postat: 2010-05-12 20:06:00
|
|
Catherine |
En lite annorlunda men underbar berättelse, om det lilla som är så stort. Och vad vet vi om träd som tänker... jo så är det nog. Tack för denna som lämnar ett leende på mina läppar! // Catherine Danell
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2010-05-13 19:28:00
|
|
Gunsan |
En författare som imponerar mycket på mig är Hc Andersen. Så om danska granar kan tänka, berätta och känna - så varför inte träd i allmänhet. Det är som du skriver Catherine att det lilla är stort! Att vara ekoxe och ha hamnat på rygg är ett verkligt hotfullt läge. Gläder mig mycket åt att du avslutar din läsning med ett leende på läpparna. Tack för återkoppling som skickar leendet vidare!
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2010-05-13 19:43:00
|
|
GunnarL |
Bra skrivet! Hos mig dök orden "vackert och varsamt" upp. En gång skrev jag själv en berättelse om en ek som berättade sin historia, fast den blev mycket mera svulstig med krig, älskog och annat jävulskap som den bevittnat under 300 år. Det här var vackrare.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2010-08-16 12:45:00
|
|
ingloz |
En berättelse full av charm!!
|
| |