"Alla som gillar dansband saknar själ"

Hej Aje. Även jag hyste i yngre dagar ett stilla förakt för dansband och deras låtar. Och inte är jag vän av dem nu heller. Men många människor tycker om den musiken. Hur kan det komma sig? Ett ganska enkelt och omedelbart känslospråk nära barnet i oss. För mig som vuxit upp i ett psykologiskt helvete passar Stravinsky och Mahler bättre. Där känner jag igen mig. Kanske föraktade jag dansband på samma sätt som räven gjorde med rönnbär. Idag tänker jag att all musik, som människor känner att de får livsenergi ur, har sitt värde.

Dag: Din inställning -att all musik som människor finner livsenergi ur har sitt värde- är hedervärd. Det är det enda civila sättet att hantera oliktänkande, vare sig det gäller musik eller andra mänskliga fenomen. Kanske även jag föraktar dansband som räven gjorde med rönnbären? Det är ett alternativt värt att överväga Att du nämner Mahler är för övrigt ett roligt sammanträffande av den anledning att även han kom att diskuteras i samtalet med min far. Oroa dig dock inte. Hans namn nämndes med vördnad i rösten från båda parter. Framförallt hans femte symfoni kom att diskuteras.

Leif-Arne: Det är just det faktum att dansbandsmusiken skapas efter ett innan givet koncept som -även om det är förståeligt- stör mig en aning. Du verkar ha haft en upplevelse som räddade en del av dansbandsvärldens musiker för dig; vilket jag har all respekt för. Har personligen ett väldigt ansträngt förhållande till Sven-Ingvars. Den autenticitet du talar om är för mig fullkomligt frånvarande. Jag ser, tyvärr, dem som varandes lika standardiserade som resten av dansbandsmusikvärlden.

Aje Björkman, tack för god underhållning! :

Jag säger bara-
SVEN INGVARS!

Först vill jag bara säga att jag respekterar din åsikt och att du inte gillar dansband, det är ju så att alla kan inte gilla allt. Det jag dock inte kan försåt är varför det är ok att skriva saker om och mot dansband som trots allt är en av de största folkrörelserna i detta landet, och även våra granländer. Det aktiverar väldigt många människor och de går ut och njuter av musiken. För t.ex. så hade dansveckan i Malung nästan 40000 besökare förra året.

Sen att alla har tagit rätten att kritisera dansbandsmusik och kalla den för töntig osv förstår jag inte. Om man som musikkrönikör, musikrecensenter eller musiker inte kan försåt vad som är bra och dåligt med det tycker jag bara visar hur dålig genre kunskap man har. Bara för jag inte tycker om Jazz, dödsmetall; för att ta några exempel. Så sitter jag inte och tycker de är själ lösa eller konstiga för att de som gillar det gillar det. Jag lägger heller inte ner tid på att prata skit om det.

Jag tycker inte det är ok att du skriver som du gör om dansband och vad du gör är att du kritiserar en massa människor för vad de gillar och även älskar.

Du skriver "Kan det bero på att medlemmarna i ett dansband alltid ser en aning för glada ut?" Svaret på detta är att de som spelar dansmusik gillar vad de göra och tycker det är det roligaste som finns. De vill sprida den glädjen till andra människor och kanske göra vår i övrigt ganska dystra vardag lite gladare.

Vad det gäller texter och namn på band så kan man ha åsikter om allt, vet inte om jag tycker att Megadethhårdrocksband är ett så bra namn, vem vill sjunga om död och massa elände?
Sen vad det beträffar Jazz så har de en direkt koppling till dansband, för från börja vad det Jazz band som spelade upp till dans, då pratar vi 30,40,50- talet. Dock är det inte alla människor som tycker det är kul att lyssna på tre snubbar som står och spelar en massa konstiga taktarter och harmonier.

Mitt förslag till dig som skriver detta, är att du läser på lite om dansbands historia och lär dig försåt det, där med inte sagt att du behöver gilla det. Kanske du kan förstå vad som är bra eller dåligt. Eller att du helt enkelt inte skriver något om detta ämne mer.

Sen vad är det för fel på att musiken är simpel? det är ju så att less is more, det är inte alltid det handlar om att vem som spelar flest eller mest och konstigaste toner på 3 min.

Längtar till den dagen då någon fin musik kännare, skulle kunna skriva något som har bra grunder och argument för vad som är bra eller dåligt. Tycker oftast det som skrivs är en massa som ingen har någon bra grund för. Sen att det är en massa fördomsfullt.

Till Minitwang: Megadeth är ett förhållandevis komiskt bandnamn- instämmer. Förutom att det är en medveten felstavning, förefaller det besynnerligt att man kan vara mer död än död, alltså megadöd.
Jag vet inte om det är så att alla tagit sig friheten att kritisera dansband. Om detta är fallet så bör det dock inte vara något som skulle förbjudas, vilket du implicit antyder. Jag ber om ursäkt om jag kommit att -på ett för dig smaklöst sätt- kritisera dansbandsmusiken. Om du dock läser igenom artikeln igen så bör det framgå med önskvärd tydlighet att jag förhåller mig självkritiskt, samt att den framförda kritiken fyller funktionen att portättera ett personligt förhållande till dansband som genre. Det är ingen recension, utan en retorisk frågeställning av vad som inte är annat än en fördom. Att ifrågasätta den fördom är vad artikeln går ut på.