Mat är politik – särskilt kött

Den här tråden diskuterar artikeln Mat är politik – särskilt kött.
Inlägg #1: Postat: 2009-12-07 10:46:00
Lars Nilsson
Nej, det är inte som Du skriver "tillväxt", som i första hand räknas, utan att vi konsumenter vill ha billigast möjliga kött. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat enormt de senaste 20 åren. Mycket till följd av import av billigt och bra kött från Sydamerika där kossorna inte står inomhus 9 månader av året. Klart svenska köttbönder då får svårt att konkurrera.
Inlägg #2: Postat: 2009-12-07 10:53:00
Lars Nilsson
Intressant är att talet om att svenskt kött är så överlägset, känns igen från alla länder med köttproduktion. Och det är bara skitprat. Ingen minister i något land är så patriotisk som jordbruksministern. Därtill verkar ministern,i alla länder, också ett folkligt stöd när denne påstår eller antyder, att vårt lands kött minsann är bättre än utlänningarnas.
Inlägg #3: Postat: 2009-12-07 12:45:00
MLJohansson
Det svenskt kött satsat på att konkurrera med är ju just argumentet att svenskt kött är sååå bra. Så jo, nu blir det ännu svårare att slåss om marknadsandelar när utländskt kött är både billigare och inte alls sämre. Det jag ville peka på var att djur och natur inte har något värde för människan längre, förutom just det ekonomiska. Många konsumenter har ju varit beredda att betala lite extra för att få kött "man kan lita på", de ser sig nu lurade. Alltså är det inte bara konsumneternas lågprisefterfrågan som styr, utan hela ledets industriella syn på de djur som hamnar på tallriken. Kött är inte som vilken fabriksprodukt som helst, det är liv. Och det behöver vi arbeta in i produktionsleden igen.
Inlägg #4: Postat: 2009-12-07 13:00:00
Lars Nilsson
Men glöm inte att fisken också har ett liv. För att nu inte tala om blommorna och träden. Ja, det finns mycket att tänka på.
Inlägg #5: Postat: 2009-12-07 16:06:00
Jocke/sourzial
4 Fisken har ett liv, de som finns kvar ja. Vet du hur mycket som har försvunnit? Mycket mer än som kläcks fram...
Inlägg #6: Postat: 2009-12-07 16:24:00
Lars Nilsson
#5. Som den djurvän jag är äter jag bara ostron. Dom får en garanterat uppskattad, omedelbar och välförtjänt död.
Inlägg #7: Postat: 2009-12-07 17:09:00
Omnivoren
Om man närmar sig detta med lite förnuft är det ganska lätt att förbättra situationen. Problemet är: många djur far illa i djurindustrin, men långt fler djur far illa på grund av produktionen av vegetabilier. Dvs en bonde som odlar och skördar till exempel vete tar kål på enorma mängder med djur.

Om man istället äter kött från fribetande djur eller vilt har bara det djur som man äter upp fått sätta livet till. Dessutom har det djuret skapat förutsättningar för massor av andra djur, dels genom att hålla landskapet öppet, dels genom att dess avföring är mumma för andra organismer.

Både en slapp, snål blandkost och en naiv och slapp vegetarianism är förödande för djur och miljö. Den som bara byter ut köttet mot grönsaker gör bara en skenhelig, tom gest.
Inlägg #8: Postat: 2009-12-07 17:16:00
Jocke/sourzial
Här går folk från klarhet till klarhet...Mon dieu!
Inlägg #9: Postat: 2009-12-07 17:21:00
Utforskaren
#7 Vad heter dikten du skrivit, som det inte finns en utpräglad rim och reson i.
Inlägg #10: Postat: 2009-12-07 17:21:00
Utforskaren
#7 Vad heter dikten du skrivit, som det inte finns en utpräglad rim och reson i.
Inlägg #11: Postat: 2009-12-07 17:40:00
MLJohansson
Oj vilka konstiga inlägg... Hmm... och kött är bara förädlat gräs så man kan äta kött OCH vara vegetarian, eller hur var det nu. Ja håhå jaja.
Inlägg #12: Postat: 2009-12-07 20:04:00
GunnarL
Enligt mina erfarenheter är de skräckscenarior vi sett från djuhållningen extrema undantag. De flesta jordbrukare är helt seriösa och vill att deras djur skall ha det bra! Jag kommer att äta skinka med god aptit även denna jul! Att tro att en jordbrukare i dag håller djur som någon form av kel- och sällskapsdjur är ju totalt naivt. Det handlar om att producera livsmedel - inte att klia grisen mellan öronen och gråta när den slaktas. Men jag tycker om artikeln för den minner om min ungdom. När jag läste ekonomisk geografi i slutet på 60-talet så var största delen av Sveriges jordbruk 2 ha eller mindre. En gård på 20 ha var en stor gård. Det är klart att det inte kunde fortgå. Inte om jordbrukarna ville åtnjuta såna extrema bekvämligheter som bil, kylskåp, TV, o.dyl.
Inlägg #13: Postat: 2009-12-07 20:21:00
Janne B
När småbrukarna upptäckte att lågutbildade industriarbetare tjänade mer än dem ,så var det svenska småbruket slut. Nästan alla svenska byar eller gamla socknar drivs i dag av någa stycken bönder - med hjälp av en enorm maskinpark. Min lekkamrat Bo T blev en av Västergötland största traktor etc försäljare.Vi var rätt bra på att bygga dammar i en bäck och sätta dit "kvarnhjul".
Inlägg #14: Postat: 2009-12-07 20:43:00
GunnarL
13/ Janne, även jag var duktig på "kvarnhjul" och att ordna små kappseglingar med barkbåtar i bäckarna. Jag har alltid haft ganska gott ögonmått men av någon anledning upptäckte jag aldrig när vattennivån gick över stövelkanten så jag kom ofta hem med genomblöta fötter och stövlarna halvfulla av vatten - ibland flera gånger om dagen. Ibland belönades jag med en örfil men alltid med torra strumpor och ett andra par stövlar. Men när jag tänker på kvarnhjulen så borde jag nog blivit ingenjör. Fast nu är vi där igen - vi avviker från ämnet!
Inlägg #15: Postat: 2009-12-07 22:35:00
Janne B
ÄMNET få ett eller annat sätt så hänger allt ihop. / I dag har mitt Herrljunga fått en tjusig utmärkelse som landets bästa kommun vad gäller glesbygdssatsning och gemenskap. Här tillverkas mycket mat samt Cider.
Inlägg #16: Postat: 2009-12-07 22:38:00
Janne B
Vi tillverkade flera olika sorters kvarnhjul för att testa vilken modell som gick bäst - var nog lite forskare också. Men stora pojkar lurade oss att lägga ut kräfthåvar i en bäck som aldrig haft en kräfta osv.
Inlägg #17: Postat: 2009-12-07 22:56:00
ingloz
# 12 / Jag tror absolut att du har rätt GunnarL! Janne B också förresten! ... Dom som väljer att bruka vår jord och djuren som lever därpå har en mentalitet som jag är väl förtrogen med. Uppvuxen på ett litet lantbruk i Södermanland på 40-talet fick man det med modersmjölken: omsorg om livet och allt som växer - men, som du säger, det duger inte att gråta när grisen slaktas fast det gjorde jag förstås en gång Min far var visserligen väldigt känslosam för att vara manfolk på den tiden, men det var inte därför han lät den gamle draghästen Olle fortsätta sitt liv med att röra sej fritt i markerna. När han pensionerades och blev ersatt av en stilig, ung och stark arbetshäst visade det sej nämligen att Olle var den perfekta "barnvakten" till mej. Länk: hem.bredband.net Vi strövade fritt Olle o jag. Råkade jag traska för långt hemifrån enl. Olles tycke så gnäggade han ihärdigt tills mor kom springande och ändrade min kurs bort från den farliga brunnen eller bäcken. Och tvärtom, om mor varken hörde eller såg oss ropade hon på Olle och han svarade ... Nu halkade jag också bort från ämnet - men vaddådå ... Och nu ser jag att Janne halkat in på kräftor som får nya minnen att poppa upp i mitt sinne ...
Inlägg #18: Postat: 2009-12-07 23:04:00
Janne B
Jag har också fantastiska minnen av hur hästarna var rädda om oss barn. Senare jobbade jag åt två bönder som drog på sig pyjamasen vid 22 tiden. Men så drog de ibland på sig ytterbyxorna o gjorde en sista koll i ladugården. Så gär man om man har 5-10 livsnödvändiga kor. Inte om man har 200 kritter...
Inlägg #19: Postat: 2009-12-08 01:07:00
ingloz
# 18 / det var tider det, Janne B och man jobbade utan tanke på ob-tillägg o likln. Och slitsamt var det, men roligt!!
Laddar...