Alla har vi våra rötter

Den här tråden diskuterar artikeln Alla har vi våra rötter.
Inlägg #1: Postat: 2009-01-27 18:13:00
Sunny
Hej Birgitta! Ja jag skrev i rubriken replik till dig!

Jag menar absolut inte att såra dig: tvärtom är jag mycket positiv till både ägg o spermadonationer ifall de inte är anonyma.
Eftersom du själv är adopterad så vet du säkert att vi adoptivbarn ligger mycket högre än "normalbefolkningen" när det gäller drogmissbruk, psykiska sjukdomar ,självmord o kriminalitet? Du kan gå med i någon av de större föreningar som finns på nätet om du vill .Där vill alla ha biologiska barn o några extrema vill till o med förbjuda adoption .Det är ju inte så märkligt att ett barn som aldrig får chansen att knyta an till en annan människa utan finns på ett barnhem ifrån födseln bär på en hel del trauman.
Inlägg #2: Postat: 2009-01-27 18:16:00
Sunny
forts När jag fick mina egna barn tänkte jag nog inte så mycket på det. Jag var så ung. Men i dag när jag ser hur utelämnade de små barnbarnen är till sina föräldrar undrar jag hur vi barnhems ungar ändå kunde överleva . Det fanns ju inte dessa modersmjölksersättningar osv
I andra länder är det ännu värre .Barn lämnas överallt .Jag känner en flicka som övergavs o inte ens vet när hon är född: Barnhemmet i Indien gav henne en födelsedag. Hon mår inget vidare.
Inlägg #3: Postat: 2009-01-27 18:17:00
Sunny
Nu har du ju inte adopterat utan valt att föda själv .Med dig som mamma är jag övertygad om att dina barn har dragit en vinstlott: du är en av de mest insiktsfulla personer som skriver på Sourze . Att du inte har behov av din biologiska släkt beror ju på att du har din adoptivsläkt .Det är likadant med min enda helsyster: Hon fick en hel familj med kusiner i mängder. Men hon är en god vän med oss syrar ändå. De av oss som inga andra familjer har :För oss betyder syskonskapet en hel del
Jag har ju en syster som blivit just det: en syster. Jag har haft tur. Jag har oxå 2 syskon som inte vill veta av mig o helsyrran. Det kan vi inte göra någonting åt. Syskon blir man som du säger genom att dela uppväxt. Det har vi ju aldrig gjort.

Men för mig är en anonym Pampa inget alternativ .Det betyder inte att ditt sätt är fel. En dag kommer barnen kanske att fråga dig men det gäller allting. Hur man än försöker så blir man ifrågasatt av ungarna när de växer upp: Tro mig!!!
Inlägg #4: Postat: 2009-01-27 18:21:00
Beth4020
tack för dina kommentarer, Sunny. Mina barn har alltid sedan de var små vetat om att de blivit till genom donatorinsemination. För mig har det varit viktigt att vara ärlig i en så stor sak. Min store son har ett större behov av att veta sitt ursprung, och visst kan jag hålla med om att det säkert hade varit bra för honom att träffa sin donatorpappa, men till vilken nytta?
Inlägg #5: Postat: 2009-01-27 18:24:00
Beth4020
......Om han önskar en relation med honom är det säkerligen så att donatorn inte önskar det. Jag ser ingen anledning att gå med i en förening för jag har relativt bra koll på mina trauman och försöker beta av dem så gott jag kan. När det gäller barnen försöker jag ha en öppen dialog. jag kan inte ta bort mina barn från denna värld, och skulle inte vilja göra det heller, så då får jag ta eventuella anklagelser när de kommer och försöka bemöta dem utifrån de tankar och funderingar vi hade när det begav sig.
Inlägg #6: Postat: 2009-01-27 18:27:00
Beth4020
......jag skulle mycket väl kunna tänka mig att adoptera ett barn men nu är jag ensamstående och vi får inte adoptera.
tack för dina ord om självinsikt och jag är inte sårad av dina ord Sunny. Vi har "känt" varandra ett tag och bara för att man har olika uppfattning betyder det inte att man behöver tycka illa om varandra, men jag är förvånad över de som dissar utan att komma med en förklaring. jag lär väl få ta en pause härifrån, men det gör ju heller ingeting. Kram på dig Tjejen! :-
Inlägg #7: Postat: 2009-01-27 20:45:00
Mahria
"...hade varit bra för honom att träffa sin donatorpappa, men till vilken nytta?" Vad menar du med detta "Beth" ?
Inlägg #8: Postat: 2009-01-27 21:04:00
Beth4020
Mahria; vad jag menade vara att med tanke på att donatorn hardonerat inte för att få ett nytt barn utan för att förhoppningsvis hjälpa barnlösa par så finns det ingen anledning att tro att min son skulle bli välkomnad med öppna armar. Jag vet att jag inte hade velat det.
Inlägg #9: Postat: 2009-01-27 22:59:00
Sunny
Nyttan? Tja jag träffade ju pappa en enda gång först: under våldtäkten o då var jag neddrogad.Sedan satt han i fängelse i ganska lång tid o jag hann flytta utomlands o skaffa familj. Åren gick.
Så hamnade vi i samma stad igen o efter en del funderingar tillsammans med Den Käre så bjöd vi hem honom.Det var så mycket jag ville veta.
Vem hans föräldrar varit o om han hade syskon? Visste de om mig? Hade han oxå de där förfärliga panikångestattacker som ingen annan jag mött? ja det hade han.Varför gifte han sig med min mamma o varför lämnade de sina nyfödda till barnhem? Hade jag flera syskon, var o vad hette de?Den där straka värlken i båda händerna som doktorn sagt var inbillning? Jasså han fick sluta som musiker när artrosen började i just fingrarna.Men att det nästan bara var kvinnnorna i släkten som hade dem. Trodde han på Gud?Läste han filosoferna?
Inlägg #10: Postat: 2009-01-27 23:05:00
Sunny
O nejvisst :jag mötte honom ju hela tiden under rättegången.
Inlägg #11: Postat: 2009-01-27 23:10:00
Sunny
Men du har biologiska barn o en pappa som olikt adoptionsfäder fått vara med från första stunden.Bra förutsättningar med andra ord.Vet du att när man för ett tag sedan tog blodprov på alla värnpliktiga så visade det sig att en förvånande hög andel "biologiska" fäder inte var just detta:biologiska fäder.
Inlägg #12: Postat: 2009-01-28 08:39:00
Beth4020
Och med din sista kommentar Sunny så visar det sig kanske att allt detta skrivande varit ett skott i tomma intet. Jag är biologisk mamma och barnens pappa har varit med från början.......en massa ord och känslor utan anledning.....
Inlägg #13: Postat: 2009-02-03 22:30:00
Karle
Birgitta jag tycker likadant som Sunny.Att du är en av de mest läsvärada här just nu.
Laddar...