|
Inlägg #1: Postat: 2009-01-09 22:40:00
|
|
Sunny |
Jag mins en text av den alltför tidigt döda Barbro Hörberg:"Ni säger at störst av allt är kärleken.Nej störst av allt är rädlslan,Rädslan för att ingen behöver dig.Rädslan för ensamheten." Skrev hon alltså då hon låg o dog i canser bara 42 år gammal. O det är sant:man föds ensam o man dör ensam. Jag har burit med mig en dikt ifrånungdommen men den är på tyska.ska försöka med en enkel översättning:
"Du kan resa o leva med två eller flera/de sista stegen måste du gå ensam."
Den finns kvar i min gamla anteckningsbok efter snart 50 år!
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2009-01-09 23:20:00
|
|
Beth4020 |
Tack ska du ha för din reflektion Sunny....det känns som om du förstod vad detta handlade om, och det gör att mitt leende lyser upp denna mörka januarinatt. Tack för att du är den du är! :- /Birgitta
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2009-01-10 00:21:00
|
|
Janne B |
SUNNY Ni säger att störst av allt är kärleken.Nej störst av allt är rädslan,Rädslan för att ingen behöver dig.Rädslan för ensamheten." // Även jag har burit med mig dessa rader genom livet - avglömda ibland - men sen återkomna.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2009-01-10 01:49:00
|
|
Sunny |
Janne o Birgitta: ensamheten är skrämmande därför att människan är ett flockdjur.
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2009-01-10 10:41:00
|
|
Janne B |
En ung fäbodstinta var förtvivlad över att hon förlorat en kviga - som sprungit till skogs. Men Moran skrattade åt henne och sa åt henne att inte vara orolig. Efter några timmar sa Moran att Stintan kunde gå ut och släppa in kvigan i ladugården - för kvigor är flockdjur!// Ja denna vackra berättelse hörde jag nyss!
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2009-01-10 13:44:00
|
|
Beth4020 |
Men är det då så att om man vant sig vid ensamheten, har man då blivit en asocial människa?
|
| |