Hunden Barry - en livskamrat

Jag kan nog förstå tjusningen med en stor hund, när man var liten hade även jag ibland velat ha en riktigt stor hund med. Någon har sagt att en hund inte har något egentligt begrepp om sin storlek vs andra hundar, den är en hund bland andra hundar helt enkelt.

Har hundar ett eget storleksbegrepp - det har jag också funderat över! Jag sett små taxar stå skälla på hur strora hundar som helst, det ser livsfarligt ut. Men verkliga Bamse-bett är visst ovanliga?

Det brukar oftast vara så att små hundar skäller ut de stora, som ofta inte alltid förblir tysta. De små hundarna känner sig rädda, därför skäller de. Så nog har de storleksbegrepp, som vargar. Revirgränser för moderna stadshundar är nog kompicerade saker, som jag de knappast ens själv har koll på där de går på husses/mattes villkor och ofta i koppel.

Bamse blev ute attackerad av en liten tax! Det krävdes 3 vuxna för att dra i sär dem o få upp Bamses käkar: Taxen illtransporterades till Hundsjukhus o överlevede som tur var men billigt blev det inte! Men när de möttes efteråt måste jag dra bort Bamse :taxen försökte få revanch! Han kan omöljligt ha bedömt strorleksskillnaden rätt?

S:t Bernhard stod för några år sedan överst på listan av den ras som dödat flest människor.Uppe i S:T Bernhard hade de burar o sådana där vilddjurstängsel framför för att hindra turisterna att råka illa ut; de hade haft ett dödsfall.
Dessa hundar är inte argare utan de har en sådan styrka i framför allt käkarna.Slåss mina så måste jag ligga ner o sära på dem med fötter o händer:Jag går alltid barfota inne för att kunna skjuta bort Barry från en ilsken Bellman som jag greppar runt nacke o öro

Storleken verkar spela rolll vad jag sett, men genom all framavling som vi utsatt vargen för så finns det säkert både rasmässiga och individuella skillnader. Jag är bara amatör på området. Vi har en Parson Jack Russel terrier, 6 kg tik. Avlades fram av prästen PJR för att både kunna hinna med hästarna och sedan skrämma ut en dubbelt så stor räv ur grytet. En hemsk jaktform.

Jag såg just i Rapport att vi spenderar mer tid och pengar än någonsin på husdjur! Det tycker jag är ett tidens tecken! Att älska råttor och ormar blir mer och mer naturligt medan antalet hemlösa växer!

Gunnar:Du har en poäng!
Och med ditt goda hjärta så inser jag att du tänkt över det hela. Hos mig finns ingen motsättning.Jag har haft förmånen att hitta en handfull tonåringar på driven som blivit mina extra barn! Jag skulle självklart aldrig blivit godkänd som fostermor så jag har bara låtit dem flytta in.Favoriterbarn som alla tillbringat över 20 år i familjen är Bettan,Juhani,Nicke o Jonny.B har nyss doktorerat på jordeurission:hon är klimatmedveten.

Jag älskar alltså inte människor mindre på grund av mina husdjur!
Men jag litar mera på mina hundar än på de flesta människor!
Erfarenheten har oxå visat att det varit rätt.En av mina senare älskare var avskydd hos hundarna. Han visade sig vara efterlyst för 10 grova rån!

16-18/ Sunny, När jag skrev inlägget så hade jag absolut inte Dig i tankarna. Jag vet att Du är en generös och god person som vill både människor och djur väl! Så mitt inlägg var på intet sätt riktat mot Dig - snarare mot det alltmer markanta klassamhällets framväxt där ord som medmänsklighet och solidaritet har slutat att vara något annat än just ord!