|
Inlägg #1: Postat: 2007-12-27 09:40:00
|
|
Janne B |
Jag tror det flesta ICAbutiker plockar ihop varar som man telefonbeställt, till låg kostnad. Kan man sedan få en tonåring att en gång i veckan gå och bära hem 2 kassar så är saken klar för att par tior. PRO har också Väntjänst på många orter....OM Hemtjänsten hämtar varor vet jag ej? Fildelning eller filutdelning - det var frågan?
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2007-12-27 17:45:00
|
|
Yngve K |
Jag var med på den tiden då man själv gjorde filmjölk. Vi kallade det filbunke och den bildade sig själv om man lät mjölken stå. När kon kalvat fick man råmjölk och man kunde göra råmjölkspannkaka.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2007-12-27 18:37:00
|
|
Elvy |
Örten tätört fanns förmodligen i den mjölken som blev filbunke.
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2007-12-28 00:54:00
|
|
Janne B |
Ja Elvy, så måste det ha varit. Växte den över hela landet tro??
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2007-12-31 19:54:00
|
|
Elvy |
Ja tätörten växer över hela landet på fuktiga ängar och i myrkanter, och den är en av de få insektätande växterna i Sverige. Visserligen har tätörten gröna blad och kan därför själv bygga upp organiska ämnen med hjälp av solenergi, men dessutom skaffar sig växten ett extra tillskott av näring genom att "äta" insekter. I myrarna är det nämligen ofta brist på kväveföreningar vilket tätörten kompenserar genom att utnyttja animalisk näring.
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2007-12-31 20:02:00
|
|
Elvy |
Blommorna sitter ensamma i toppen av spensliga stänglar. Blomman är tvåläppig och har en spetsig, snett bakåtriktad sporre. Den är violblå med en samling vita hår runt sporrens öppning.
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2007-12-31 20:15:00
|
|
Elvy |
Bladen bildar en mot marken tätt tryckt rossett. De är långa och ovala och har inrullade kanter. De övre bladytorna är starkt klibbiga. På bladets yta finns små runda körtlar, som sitter på skaft. Körtlarna avsöndrar ett klibbigt slem, som fångar de insekter och andra smådjur som råkar sätta sig på bladet. Om djuret fastnar nära bladkanten rullar denna in sig ännu mer så att djuret förs in mot bladets mitt.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2007-12-31 20:15:00
|
|
Elvy |
Bladen bildar en mot marken tätt tryckt rossett. De är långa och ovala och har inrullade kanter. De övre bladytorna är starkt klibbiga. På bladets yta finns små runda körtlar, som sitter på skaft. Körtlarna avsöndrar ett klibbigt slem, som fångar de insekter och andra smådjur som råkar sätta sig på bladet. Om djuret fastnar nära bladkanten rullar denna in sig ännu mer så att djuret förs in mot bladets mitt.
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2007-12-31 20:15:00
|
|
Janne B |
Ja Elvy/ Man kan bli imponerad över den oerhörda artrikedomen och de olika öreterna så olika förutsättningar. 1959 kröp jag omkring i bäckraviner mot söder i Jönköing och hittade orkideér. En stor upplevelse....för en 20 åring.
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2007-12-31 20:21:00
|
|
Elvy |
Där avsöndrar en grupp andra körtlar ett enzym som kan lösa upp de äggviteämnen djuret innehåller samma process som sker med kött i tarmen. Efter en tid finns det bara kvar hårda rester av djuret. De nedbrutna, kväverika äggviteämnena har sugits in i bladet.
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2007-12-31 20:34:00
|
|
Elvy |
Förr plockade man tätörtens blad och strök av det klibbiga slemmet på väggarna i de kärl där man skulle hälla upp mjölk. Man fick på det sättet mjölken att löpna utan att den var sur. Det som hände var att det äggvitespjälkande enzymet som avsöndrades från tätörtens blad fällde ut ostämnen, så att mjölken tätnade.
|
| |