|
Inlägg #21: Postat: 2007-11-23 15:33:00
|
|
Karin Holmberg |
Att vi har "ett mer spänt" förhållande till faror, tror jag är på gott och ont. Att en viss säkerhetsmedvetenhet ökar är ju bra, men livrädd för faror...
Vissa kulturer är ju faktiskt "vän med döden", så det kan ju skilja sig, förhållningssättet.
|
| |
|
Inlägg #22: Postat: 2007-11-23 15:34:00
|
|
Janne B |
Jag miste en svårt sjuk tvååring - under 1970 talet. Trots att dödsfallet var i någon mån väntat - så har det aldrig gått ur mitt sinne.// Mer avslappnade förr - vet ej!
|
| |
|
Inlägg #23: Postat: 2007-11-24 09:16:00
|
|
Inger Olsson |
Som Janne B noterar är nog "döden" något mer komplicerad för många. Själv har jag gjort upp med den och vet var gränsen går då jag kommer be om den "barmhärtiga samariten" - in the reell world
|
| |
|
Inlägg #24: Postat: 2007-11-24 09:23:00
|
|
Inger Olsson |
Du skriver att du är vansinnigt rädd för att mista din lilla tjej?
Du skulle kanske själv konfrontera dig med just den rädslan? Kan det månne inkludera andra känslor, egentliga orsaker?
Att leva med livet är nog också att leva med döden, som jag ser det. Den insikten fick jag ordentligt på förlossningsbordet.
|
| |
|
Inlägg #25: Postat: 2007-11-24 09:25:00
|
|
Inger Olsson |
Däremot tror jag att sorgen som f ö l j e r på all förlusten hanteras idag nog annorlunda:
1 Således är Gud död. Kanske var det så att man till sist insåg att HAN inte hade mycket till hjälp att komma med? Inte vet jag...
När mycket svåra kriser händer, uppstår han dock emellanåt.
|
| |
|
Inlägg #26: Postat: 2007-11-24 09:25:00
|
|
Inger Olsson |
2 Vi är mer "överbeskyddade", generellt sett, och med det följer f ä r r e erfarenheter. Några kriser som man positivt har ridit ut med förståndet o känslolivet i behåll kommer att finnas kvar i minnet när ev. "nästa" kommer....
Brist på härdning: Kan det vara förklaringen till att "Gud" uppstår idag", blir allt mer levande i vår sårbarhet?
|
| |
|
Inlägg #27: Postat: 2007-11-24 09:25:00
|
|
Inger Olsson |
3 Vi har allt för mycket tid till att grubbla över all sköns elände och på det skapar vi än mer rädsla. Vi jobbar för lite med rörelseapparaten. Om vi så hade gjort, ger det ett naturligt lugn i sig självt. Man rörde på sig mer förr o var ute i friska luften.
Att ångest skulle vara vårt arvedel är för mig en komplett myt. Liksom Tabula rasa. Man blir allvarligt sjuk av konstant ångest. Våra celler slår på och av i tid och otid.
|
| |
|
Inlägg #28: Postat: 2007-11-24 09:30:00
|
|
Inger Olsson |
4 Vi är alldeles för mycket i framtiden, som vi eg. inte vet mycket om. Förutom att solen kommer att slockna. T o m matas ungarna med "kunskaper" i n f ö r framtiden och får därför inte leva i nuet. Även dataspelens innehåll är jmf intressanta på den punkten.
|
| |
|
Inlägg #29: Postat: 2007-11-24 09:41:00
|
|
Inger Olsson |
Till sist: ska vi prata om säkerhet för våra barn så nämns kanske inte det allra viktigaste:
OM den vuxna/e konstant är rädd, har ångest,
1 hur beter sig o agerar en sådan människa?
M a o: inbillar man sig att barnet i n t e märker detta?
|
| |
|
Inlägg #30: Postat: 2007-11-24 10:38:00
|
|
Inger Olsson |
Komm. t 17 Karin: menar du i din ingress till artikeln? Något om "Ingmar Bergman och döden" kan jag inte se. Har red. strukit kanske?
|
| |
|
Inlägg #31: Postat: 2007-11-25 00:18:00
|
|
Karin Holmberg |
Nej Inger. Svar 30//
Jag menade ingressen till Vetenskapsmagasinet i TV-tablån.
Citat: "Vad är du mest rädd för? Döden, skulle Ingemar Bergman ha svarat. Och kanske är det svaret som gäller hela svenska folket. För vi har blivit proffs på att skydda oss med bilbälten, cykelhjälmar och brandvarnare. Vi vet vad vi kan stoppa i oss och vad vi ska låta bli...
|
| |
|
Inlägg #32: Postat: 2007-11-25 00:18:00
|
|
Karin Holmberg |
forts. ...Vi röker allt mindre och äter våra grönsaker. Men är det svenska säkerhetstänkandet irrationellt" Slut på citat!! från Vetenskapsmagasinets programtablå
|
| |
|
Inlägg #33: Postat: 2007-11-25 00:20:00
|
|
Karin Holmberg |
Jag såg inte programmet. Men beskrivningen räckte för de tankar jag redan har varit inne på. Och tänkt och skriva om förut.
Programmet går i repris imorron 15.50 på SVT 2:an söndag.
|
| |
|
Inlägg #34: Postat: 2007-11-25 00:23:00
|
|
Karin Holmberg |
Och jag håller väl inte med beskrivningen om att vårt säkerhetstänkande skulle vara irrationellt, om vi då tar det här med rökningen, Det är ju helt fantastiskt att vi är så upplysta så rökningen har gått ned!
|
| |
|
Inlägg #35: Postat: 2007-11-25 00:24:00
|
|
Karin Holmberg |
Tänk bara det här faktumet att föräldrar faktiskt borstar tänderna så bra på sina barn så det blir mindre hål nuförtiden.
Det är ju också fantastiskt!
Och sockermedvetenheten och att inte ge godis är ju också MYCKET större än då jag var liten. Skitbra!
|
| |
|
Inlägg #36: Postat: 2007-11-25 00:26:00
|
|
Karin Holmberg |
Själv fick man ju springa okontrollerat till kiosken och jag har hört jämnåriga det var det samma för.
Nu är det FLESTA föräldrar jättebestämda på att det är lördagsgodis som gäller.
|
| |
|
Inlägg #37: Postat: 2007-11-25 00:32:00
|
|
Karin Holmberg |
Samtidigt reflekterar man ändå ibland över att det är ett överdrivet säkerhetstänkande idag.
Det ligger något i den föräldrarkategorin som anammar att "barnet ska få upptäcka själv" till exempel.
|
| |
|
Inlägg #38: Postat: 2007-11-25 00:32:00
|
|
Karin Holmberg |
Från vilken ålder ska man lära barnet tälja med kniv tex? Där kan föräldrar resonera väldigt olika.
Och som sagt. I vilken grad kan man släppa barnen ur sikte och leka själv? När ska man släppa iväg dem till att handla själv i affären?
|
| |
|
Inlägg #39: Postat: 2007-11-25 00:34:00
|
|
Karin Holmberg |
osv
|
| |
|
Inlägg #40: Postat: 2007-11-25 01:44:00
|
|
Sunny |
22 Janne: det går självklart aldrig ur ditt sinne o det påverkar de barn du har kvar hela livet.
|
| |