|
Inlägg #1: Postat: 2006-12-13 17:24:00
|
|
peter_ |
Där har du lyckligtvis fel. Även där är jag tvärsäker.
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2006-12-13 17:31:00
|
|
peter_ |
Har du aldrig upplevt exvis ett barns oförställda glädje då någon kär släkting dyker upp? Upplevde du inte empati med barnet då? Har du aldrig upplevt att föräldraskap lyfter dig ur ett snävt egennyttigt perspektiv? Hur det givit ditt liv en högre mening? Har det inte känts bra att vara koncentrerad på något annat än hur du själv mår just nu? Om du är nöjd eller missnöjd? Osv.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2006-12-13 18:14:00
|
|
myrboa |
Viveka..hur många av adoptivbarnen har föräldrar tror du??? Respekterar din uppfattning, men inte när du "fördömer" och påstår att dig veta vilka motiv som ligger bakom de flesta adoptivföräldrars önskan och längtan efter ett barn."Självömkan"säger du som en orsak. Det jag vänder mig emot är när du uttalar dig om en stor grupp "Barns bästa" En stor grupp adoptivföräldrar och säger dig veta"vad som är bäst". A-L
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2006-12-13 18:17:00
|
|
myrboa |
Du ifrågasätter också människans innersta drivkraft att hjälpa. Själv har jag en helt annan erfarenhet. A-L
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2006-12-13 18:17:00
|
|
myrboa |
Ja du Peter..här gick gränsen för min tolelans. A-L
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2006-12-13 18:18:00
|
|
peter_ |
OK. :
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2006-12-13 18:19:00
|
|
peter_ |
Som tur är mår de flesta bra av att hjälpa den som behöver hjälp och dåligt av inte hjälpa.
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2006-12-13 18:34:00
|
|
myrboa |
Den enda du med säkerhet kan du uttala dig om..är dig själv.På vilket sätt hjälper du..låter du bli att hjälpa? Är du adopterad? A-L
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2006-12-13 18:39:00
|
|
peter_ |
8. Var de frågorna riktade till mig eller Viveca?
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2006-12-13 18:42:00
|
|
peter_ |
Om det var till mig, så nej, jag är inte adopterad???? Och oavsett vilket, det är mycket man kan vara säker på. Givetvis kan man ha fel. Men man går ju inte omkring och tvivlar om en massa saker som man har bra kunskaper om. Det gör inte du heller. Eller litar du inte på någon människa?
|
| |
|
Inlägg #11: Postat: 2006-12-13 18:46:00
|
|
myrboa |
Frågorna var till Viveka. A-L
|
| |
|
Inlägg #12: Postat: 2006-12-13 18:46:00
|
|
peter_ |
Puh!
|
| |
|
Inlägg #13: Postat: 2006-12-13 18:48:00
|
|
myrboa |
Om du frågar mig Peter...jodu...människan litar jag på.. på hennes önskan att göra gott. A-L
|
| |
|
Inlägg #14: Postat: 2006-12-13 19:25:00
|
|
Viveca |
Jag tror att viljan definitivt finns att göra gott.Jag är inte adopterad men har nära erfarenheter i min närmiljö.Att göra det bästa som också leder till så gott som möjligt.
|
| |
|
Inlägg #15: Postat: 2006-12-13 19:45:00
|
|
Viveca |
Jag vill bara försöka att vara så ärlig som möjligt.
När vi ser katastrofer på tv så har människan om man inte är störd på ngt sätt förmåga att känna för de drabbade mer eller mindre.
Men många ut av oss människor tror jag blandrar ihop dem känslorna med saker som är sorgligt i sitt närliggande liv.
Empatförmågan kan man utveckla.En glad och välmående människa som bara vill vara shysst är guld värd!
|
| |
|
Inlägg #16: Postat: 2006-12-13 20:04:00
|
|
Sunny |
Viveca: Visst är det så! Innan jag förlorade ett barn trodde jag att jag kunde sätta mig in i fasan men först efteråt förstod jag vad de anhöriga går igenom.Jag hade aldrig insett hur fasansfullt det är att bli våltagen av sin pappa ifall det inte hänt mig. Vi relaterar till det vi upplevt: på så vis ger oss även det sorgliga nyttiga erfarenheter!
|
| |
|
Inlägg #17: Postat: 2006-12-13 20:12:00
|
|
Viveca |
Ja,jag har förlorat många ut av mina närstående och håller helt med dig.Och har tänkt hur sorgen ska vara för dem som har ännu sämre levnadsstandard än vi.Kram.Vilken sorg du bär på.
|
| |
|
Inlägg #18: Postat: 2006-12-13 20:14:00
|
|
Sunny |
Men just detta att vi VEt hur det känns ger oss ju en mycket starkare empati?
O har man själv växt upp föräldralöäs upplever man ibland föräldraskapet som ett så stort underverk att man blir alldelles knäsvag! Tänk att jag skulle kunna få de här ungarna...
|
| |
|
Inlägg #19: Postat: 2006-12-13 20:19:00
|
|
Sunny |
17 Ja de flesta kvinnor på jorden får fortfarnde räkna med att kanske förlora de flesta av sina barn små?O det i en kultur då en vuxen son är enda chansen till försörjning på ålderdommen! Eller i en kultur som tvingar mannen att försjuta sin barnlösa hustru?
Själv har jag ju haft en så stor tur att jag fått flera underbara ungar: både hemgjorda o så de som kommit hit o stannat: en slags livets bonus?
|
| |
|
Inlägg #20: Postat: 2006-12-13 20:24:00
|
|
Sunny |
Har just varit en trappa ner hos mitt lilla barnbarn medan föräldrarna julhandlade. Hon är 1 1/2år o har just upptäckte språket o böckerna. Jag kan inte ta henne för given utan måste nästan nypa mig i armen : är detta mitt barnbarn? O jag har haft barnbarn rätt länge nu men tar dem aldrig för givna.De är små underverk varenda en av dem!
|
| |