Inlägg #1: Postat: 2006-11-27 23:43:00
|
kjellekborg |
Jag fanns mittibland dem alla, men det fanns en annan ensamhet som bara jag såg. Mitt yttre skrattade men mina tankar fanns inte där och bara jag visste var de var. Och jag var tyst.
Jag skrattade
men ingen såg det
Jag grät
men ingen reagerade
Jag talade
men ingen lyssnade
Jag såg människor
men var ensam
Jag var en Clown
och barnen skrattade
|
|
Inlägg #2: Postat: 2006-11-28 06:15:00
|
Inger-Sofia |
Du skriver ingen roman,men väl täcker dina ords innehåll...ett liv..ditt liv...Bra skrivet..Tack...
|
|
Inlägg #3: Postat: 2006-11-30 13:46:00
|
myrboa |
Ja du..Levandets konst är den svåraste att lära sig...ljugandets konst..hatets konst..missunsamhetens konst.osv..har vi lång träning på/i. Men Livets konst,som också är kärlekens konst är vi bara nybörjare i/på. Att lära oss leva är att försöka om och om..göra "fel" börja om igenTill slut såå.kram Anna-lena
|
|
Inlägg #4: Postat: 2006-12-14 15:03:00
|
Braidy |
Varför ska vi alltid vara starka, och inte kunna dela med oss av det svåra...
|
|