|
Inlägg #1: Postat: 2006-05-08 15:01:00
|
|
trollpacka |
Hej igen...med iver slog jag mig ner för att läsa del 2glömde-det där med vaxduk å tårar en stark symbolik gilladesnjöt, över de väl målande och beskrivande språket,som gav så många känslor tack i.s
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2006-05-17 09:46:00
|
|
steno |
Din självbiografiska text skildrar mycket som jag känner igen. Jag kunde vid ett tillfälle inte släppa taget i en paketcykel som jag ville åka med utan släpade i asfaltgatan...När jag drev restaurang i Dalarö påstod ett affärsbiträde som var sjöman att han var bror till Harry Arnold...
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2006-05-17 10:04:00
|
|
Janne B |
Jag minns den totala solförmörkelsen sommaren 1954, som du nämner avslutningsvis. På alla fabriker och verkstäder i mitt samhälle upphörde all verksamhet i ca 20 minuter. Alla arbetare gick ut med sotade glas och tittade, men bara några sekunder i taget. För det sas att sotade glas var otillräckligt skydd.När det sakta blev mörkare så hörde man hur fåglarna tystnade. Det sas efteråt att kor och hästar hade betett sig egendomligt.
|
| |