Psykvården - finns den?

Tack för din ärliga artikel, Sunny! Du kanske vet att jag också led, ta i trä, av panik-ångest i 20 år. Allting blev overkligt, jag bokstavligen ramlade ihop, och kvicknade till e. 25- 30 minuter. Jag drar mig fortfarande för att gå ut, åka buss o.s.v ensam, jag gör det enbart om jag absolut måste. Jag har inga barn, ofrivilligt barnlös, och jag har heller aldrig haft förmånen att uppfostra någon annans barn. Jag har en gubbe, vi är som hund och katt, nu är det jag som får ställa upp, ha

Det verkar konstigt att du bara fått mediciner och ingen adekvat behandling för att slippa paniken och rïvarje fall rädslan för att gå ut.

Det som hände allas vår "Svullo" är bara ett exempel på vad jag menade med artiklen. Han kom hem: ensam! Jag blev omhändertagen av min familj.
Därför blev resultatet ett annat men det är inte sjukvårdens förtjänst.