Meningslös skräpkritik av feminism

Ärligt talat, förekomsten av nedsättande uttryck i sig är en tillräcklig grund för kritik. Jag menar, "feminazism"? Hur sakligt är det? Hur mycket respekt för motparten rymmer det? Skulle dem som bemöter din artikel kanske börja svänga sig med uttrycket libenazist? Det är lika fel som att kalla politiker för lurendrejare, eller män för talibaner. Tänk om alla bara kunde följa Goodwins lag...

Stefan_B.
Om du har läst min artikel så förstår du nog att jag inte betraktar alla feminister som nazis, men jag menar att det kan leda dithän.

svar 2-4: Det gör inte uttrycken mindre nedsättande. Och om du nu anser att dagens feminism är på väg att bli totalitär och anti-humanistiski brist på bättre term, kan inte det uttryckas utan inblandning av nazismen? För du lär ju inte vara omedveten om att nazismen, och i stor utsträckning sovjetkommunismen, har blivit allmänna symboler för politisk ondska. Att då blanda in dessa i orelaterade diskussioner skapar en guilt by association, oavsett om detta var meningen eller inte.

Angående nedsättande uttryck, så är iallfall jag av åsikten att om man själv blivit utsatt för detta först så har man rätt att slå tilbaka med samma mynt.

De feminister Thomas kritiserar kommer ofta med nedsättande kommentarer och uttryck mot män i allmänhet. Slår man inte tillbaka med samma mynt eskalerar bara dumheterna.

forts. Vad gäller eventuella paralleller med det tidiga 1900-talets rasbiologi så har jag personligen alltid uppfattat de upprepande försöken att härröra s.k. kvinnligt och manligt till hjärna och gener som mer relaterat till rasbiologin än vad genusvetenskapen är. Därmed inte sagt att den sistnämnda är särskilt fantastisk, tvärtom så finns det mycket att ifrågasätta inom genusvetenskapen. Den har dock inte, i mina ögon, särskilt mycket med rasbiologi att göra.

Stefan_B.
Det är samma rangordningsmekanismer som driver såväl nazism som extremfeminism. Den senare stöddes av överideologin, rasbiologin, på 30-talet och den förra av genusteorin.

Stefan_B.
Michael Lundahls kritik är en parodi på sådan. Den är tom som en trumma samt diffus och tar över huvud taget inte ställning till själva resonemanget. Han hakar upp sig på enskilda uttryck.

Det är för övrigt betecknande att ni blir upprörda när jag kritiserar feminister häftigt. Däremot låter man dagligen vilka förlöpningar som helst passera från feministernas sida.

svar 11: Då du uppenbarligen är insatt i båda dessa företeelser så får jag kanske lov att fråga hur rangordningen mellan människor inom genusvetenskapen ser ut, samt kanske lite mer detaljer kring dessa rangordningsmekanismer som du talar om?

svar 14: Jag vet inte exakt vad Boethius har sagt vad gäller SCUM, så det är svårt att kommentera. Men visst finns det fog för att tro att man är en tok om man hyllar den. Min poäng är dock denna: är det mest framgångsrika sättet att kritisera Boethius hyllning av SCUM på att kalla henne tokfeminist? Bättre kan såväl du som vi andra. Det vore kanske ett passande ämne för en artikel...

Stefan B.
Jag påpekar också att Boethius hävdar gång efter gång, att beviskraven vid våldtäktsrättegångar måste sänkas, så att fler män kan fällas. Jag påpekar även att hon menar att alla män är kollektivt ansvariga för våldtäkter. Hur låter det ovanpå hennes ställningstagande för SCUM.