Är det rättvisa?

Oavsett det, så verkar demoniseringen av människor inte vara begränsat till Irak och varför samtal med någon anhörig /advokat? skulle förvägras verkar hysteriskt. Har han träffat advokat?

Alf Carlsson har uppenbarligen ingen aning om vad han talar om. Min mamma tog livet av sig för två månader sedan, hur i helvete ska jag och de övriga överlevande "bära" det, tycker du? En psykiskt sjuk människa kanske inte går att nå, trots att man inte gör annat än försöker. Ska jag ta ansvar för det? Idiot. I övrigt har vi inte ett fungerande rättssystem eller en befintlig psykvård i det här landet, det här är ett stickprov på hur det ser ut. Sofia, jag hopas att det ordnar sig.

Vad gäller "ej fungerande rättssystem", så håller jag helt med. Det är den starkes och den rikes rätt, men även den frågan är större än just en omhäktning, som dessutom kan motiveras med att man vill hålla historien fri från efterkonstruktioner, d v s försvårande av bevisföring.

Just det! Artikeln är helt förvirrad.

"Självmordsförsök" dina citationstecken är det bara du som kallat det. Att du sen fortsätter referera till det så får ju stå för dig och din terapiagenda.
Problemet är uppställt i artikeln i välpresenterad ordning. Brodern blir häktad med restriktioner. Eller i klarspråk, isolerad under ett flertal veckor. När det är dags att besluta om fortsättningen tar en vikarierande åklagare och en domare som inte ens är påläst om fallet slentrianmässigt beslut om omhäktning med fortsatta restriktioner.

De mänskliga konsekvenserna av kontinuerlig isolation måste tas hänsyn till när våldsmonopolet utövar sitt privilegium. Vi talar trots allt om våldsmonopolets exekutiva makt som disponeras av dessa tjänstemän. Att dessa fritt kan besluta om åtgärder utan hänsyn till konsekvenser för mina tankar till det gamla Tyskland. Åklagare och andra våldsmonopolets aktörer måste hållas extremt kort, se på hur det gick i Abu Ghraib. Och det är bara den publika bilden.

Artikeln är inte förvirrad, däremot dramatiserad och förvillande i vilken diskussion som ska komma ur den. Historien är en systers berättelse dessutom starkt berättad och måste respekteras som sådan. Att däremot ha den som grund för en rättvisediskussion är mer tveksamt.

OM jag TVINGAS välja, så ställer jag mig på institutionens "självmordsrisk", den objektiva värderingen sida och är verklighetesglappet lika stort i häktningsdelen, så är jag mycket glad å allas vägnar att han är under professionell övervakning i avvaktan på rättegång.

Alf, uppenbart har du stort förtroende för institutioners objektivitet, det är ändå detta som svenskarna matats med under så många år. Vad du missar är att institutionens åsikter, åtgärder och beslut tas av individer som är precis lika objektiva som du och jag, alltså inte alls.

Oavsett vad man kallar händelsen var den uppenbart en konsekvens av rättsövergreppet och därmed en naturlig del av artikeln, varför anser du att den inte skulle vara med?

Och orsaken till att han blev psykotisk är förmodligen för att han inte klarade av att vara inspärrad med de restriktioner som fanns.

Men, det handlar som sagt inte om att han medvetet försökte begå självmord.