Tyst minut

Ja, visst är hon själlös och kall. Hon staplar "vackra" ord på varandra och tror att hon därmed har skrivit poesi. Och kritik tycker hon inte om och ljuger om sin hårfärg. Märkligt!

Intressant ordväxling. Vill dock påstå att jag inte förtjänar all denna negativa reklam som bidrar till att öka uppmärksamheten kring mitt namne. Är därför helt övertygad om att ni missriktar-, och förslösar er analytiska begåvning på ett sätt som jag förmodar är oavsiktligt. Ett varmt lycka till i livet. :

“Intressant ordväxling”? Men snälla Isabella, ta till dig detta istället. Du är skicklig, skicklig på att skapa briljanta bilder, men de ÄR verkligen bara bilder, ytor, behärskad ögonfägnad. Var är ilskan, åtrån, paniken? Det som träffar som en dolk i mellangärdet? Förpackad och gömd? Släpp loss för fan! Var inte så väluppfostrad! Mer kött!

Ja Karin. Horace uppskattar poesi. Det är inte fråga om avundsjuka, det är omtanke. Isabella är skicklig med orden, ingen tvekan. Men texterna för tankarna till en isprinsessas piruett. Kniveggsvass, kall, perfektionistisk, följt av ett påklistrat leende i kameran när betyget visas, vink vink, sedan borta. Puts väck. Ensam.

Ändra ingenting IM, absolut ingenting. Gemensamt för alla sanna konstnärer, från Picasso till Jimmi Hendrix, från Shagall till Isabella Mendrix, är en karaktär, en boque, förmågan att skapa närhet och närvaro. Horace har just myntat ett nytt ord "konstnärshaverist", släkt med rättshaverist. Horace får lösa sina problem på egen hand.

Ops, och här pågår rena pajkastning: Så less jag blir på sånt. Isabella, stå på dig. Du skriver mästerligt underbart, själsligt berörande och dina ord vibrerar av LIV. Mvh Margareth

Margaretha: en välkommen och varm fläkt av ord i detta lite kylslagna kommentarsfält slagfält?. Visst är det ett trist fenomen. - Tack, tack ska du ha!:

Alf 8 : Det där värmde verkligen, den konsten kan du, samt att jag förstås tackar för övrig information som jag härvidlag slapp fundera på att behöva framföra själv..:

Horace 5: Visst tar jag till mig, tack för lovorden - för lovord är det. Självklart är det en textad version av mina bilder som inrymmer mina intryck och upplevelser... vet inte annars riktigt hur du hade föreställt dig att jag per dikt ska förmedla mig. Släpper loss gör jag helst privat, om det går bra för dig, och i övrigt har jag bara en högst anspråkslös, stillsam önskan om att få vara den jag är - inte den du önskar att jag vore, eller tror att jag undanhåller dig.

I övrigt beklagar jag uppriktigt att du får så negativa känslor inför mina dikter - läs dom inte fortsättningsvis, det är tydligt att de bara gör dig upprörd och sådant ska man inte söka sig till.