|
Inlägg #1: Postat: 2003-04-04 10:29:00
|
|
Tvärflöjt |
Jag älskar sådana här berättelser. Och nej, det är inte för att jag är någon slags socialsadist... 5 tummar upp!
|
| |
|
Inlägg #2: Postat: 2003-04-04 10:46:00
|
|
Therese |
Hej Anna!
Jag tycker din artikel var jätterolig, och bra skriven. Jag satt och skrattade lite för mig själv när jag läste denna.
|
| |
|
Inlägg #3: Postat: 2003-04-04 11:30:00
|
|
Anna Li |
Huwa! Det låter inte som någon rolig arbetsplats. Sådär var det på min dotters första dagis, ständigt kaos och gnäll och vikarier och ledsna barn. Med en viss erfarenhet av olika dagis kan jag säga att det behöver inte alls vara sådär. Stämningen och lugnet och stökigheten kan vara väldigt olika i lika stora barngrupper beroende på pedagogik, personalledning mm
|
| |
|
Inlägg #4: Postat: 2003-04-04 15:06:00
|
|
Fredrik R |
Bra artikel, underbart skön skriven!
skrattade som..*S* Se till att höja ingångslönen till minst 17 000 för ett sånt jobb! det är lättare att vara officer i det militära när man läst dina upplevelser!
|
| |
|
Inlägg #5: Postat: 2003-04-04 18:31:00
|
|
Claes |
Bra fakta rakt igenom.
Den enda skillnaden mot den lite högre skolan är att där har ingen makaroner under fötterna eller bajsat på sig.
Annars är det samma problem där med vikarier och för få anställda. För stora klasser och ett JÄVLA tempo för att hinna med allt som ska göras under dagen.
Vart ska detta bära?
|
| |
|
Inlägg #6: Postat: 2003-04-06 10:01:00
|
|
Vivi |
Visserligen är det ett service-yrke, men många glömmer bort: Det är också. en arbetsplats
Och vi jobbar inte bara med barnen,utan föräldrarkontakter, tvätt, städ, inköp, planering, vikarie-inringning, schema- ändring, ofta återkommande övertid.förädramöten, fixar kvällar, personal och avd. möten.m.m
Jag kan inte bara gå hem , efter jobbet , och tro att jag jobbat klart...
|
| |
|
Inlägg #7: Postat: 2003-04-06 10:02:00
|
|
Vivi forts.. |
Föreståndare , är ett minne blott, så nu sköter vi, personal, allting, på bekostnad av samvaro med barnen.
Att sitta med 1 barn i knäet, för att just det barnet behöver det, är nästan utopi.
Du måste dessutom bedriva en slags verksamhet , där barnen, framtiden, ska utvecklas , och, så småningom ta över samkället.
Som någon, skrev, är det inget kall , att arbeta på dagis,eller förskola, som vi numer kallar det.
Tack!
|
| |
|
Inlägg #8: Postat: 2003-04-30 11:26:00
|
|
Carin Nordström |
När jag jobbade på dagis undrade jag alltid VARFÖR alla ungar hatade galonisar så mycket? Jag minns min egen solgula sydväst i galon med glädje! Om man är gravid och har ett barn i galonisåldern så får man ta på det, om det inte finns någon annan i närheten! De du! :
|
| |
|
Inlägg #9: Postat: 2003-04-30 12:43:00
|
|
Marianne Andersson |
Bra artikel som man hoppas att politiker läser. Det som slog mig först var att "precis så här är det" när jag läste om att alla skriker i mun på varandra och tror att fröken har 16 armar kände jag igen mig... Problemet är att jag jobbar som mellanstadielärare...
Kram
Marianne
|
| |
|
Inlägg #10: Postat: 2004-08-19 19:15:00
|
|
Anna |
Helt underbart skriven och på pricken likt min dagliga situation. Jag satt och sökte på "trött barnskötare" på Google och hittade hit. Tack för att jag nu känner mig lite mindre ensam i min situation.
|
| |