Krig förnyar språket!

Om du ser till folkligt välstånd är Castro ett finare val än Bush, trots att han är en ful diktator. Exempelvis läskunnigheten och mycket annat är bra mycket bättre på Kuba än i USA, trots att USA är en demokrati och Kuba en diktatur. Det betyder inte att jag gillar Castro, det betyder att demokrati inte är samma sak som välstånd, det är inget medel som man bara kör upp i röven på alla så blir allt skitbra.

ang 38. Mike vad är det dåliga i majoritetsstyre? Kollektivet fungerar inte som en diktator, deras beslut gynnar inte max 5 personer. En folkmassa på ett par miljoner får man anta väljer det beslut som de anser gynnar dem och allmänheten bäst, och således kan inte självklara rättigheter som äganderätt, åsiktsfrihet eller religionsfrihet försvinna i ett demokratiskt samhälle. Och angående mitt inkluderande av äganderätten: Nej, jag säger inte emot mig själv.

Det extremaste fallet av massans tyrrani är förstås folkmordet i Rwanda där majoriteten helt enkelt beslöt sig för att slå ihjäl minoriteten. För övrigt är ju inte majoritetsstyre samma sak som kommunism socialismDet finns ju ett antal grunpelare i kommunismen som man inte kan avvika från utan att det blir "något annat". Äganderätten t.ex. är ju knappast förenlig med kommunismen.

När det gäller Kubas välstånd så är det ju trots allt så att folk ger sig ut på luftmadrasser och liknande för att kajka över de hajfyllda vattnen till Miami. De har nog en annan åsikt än du om hur jämförelsen USA/Kuba faller ut.

Majoritetsstyredemokrati. Jag menar förihelvete inte att den största gruppen av människor som tycker si skall få styra över resten som tycker så i alla frågor. I ett majoritetsstyre kan man inte garantera någonting, inte ens demokratin, vilken kan avskaffas genom just demokrati. Det är det som är det bräckliga med demokrati, har folk en viss uppfattning om en sak, då följer beslutet den uppfattningen. Därför är total demokrati något ömtåligt och farligt, men samtidigt om det lyckas, något bra.

Vad Stalin, Lenin och Mao tänkte är en sak, vad de gjorde är en annan. De var inte praktiska socialister, om vi säger så. Det samhälle som Lenin skapade genom sin statskupp var inte socialistiskt, Stalin motsatte sig grundpelare i den socialistiska läran, och kan därför inte klassas som en socialist. Och visst står det i Lenins testamente att Stalin var en farlig jävel som inte borde få makt, och att man kanske borde ta och införa folkligt inflytande i staten, men det var som sagt tankar.

Kubas BNP/Capita inte långt från Sveriges?? Måste gått utför snabbt för gamla Svedala. Här är CIAs senaste siffror: Kuba 2,300 Sverige 25,400 USA 36,300. Länk: cia.gov

Ang 42.
Folkligt välstånd går väl till viss del att förena med jävligt obehagliga former av kollektivism så det svaret är väl lite godag yxskaft. Frihet är viktigast, rätten att söka sin egen lycka. Demokrati samvarierar dock väldigt hårt med välstånd. Indiske nobelpristagaren Sen visade ju bla att svältkatastrofer bara har inträffat i ickedemokratiska länder. Jag blir fortfarande nervös och paff när Gudrun på snabbfrågan Castro eller Bush, svarar Castro utan motivation.

Att det sedan inte stämmer med Marx sanmna lära är faktiskt ointressant. Man kan inte bara se på teorierna, man måste ju betrakta praktiken också, och den har ju dessvärre upprepat sig så många gånger i historien att man börjar undra hur många gånger den ska få chansen innan man bestämmer sig för att det inte funkar.

Problematiken är att det genom historien dykt upp flera "socialister" som uttryckt rent fascistiska ståndpunkter, ex Lenin, som har hävdat mycket bra, men samtidigt öppet stött och medverkat till diktatur och förtryck. Det finns även exempel på s k "förmyndarsocialister" el auktoritära socialister det var sådana som Mussolini tillhörde som alltså, genom sin ståndpunkt mot demokrati, egentligen ligger mycket närmare fascismen.