Nobelpriset i undervärdering

Showing page 1 of 2: 1  2
Inlägg #1: Postat: 2002-10-28 20:13:00
Marcus P
Nej! Det gör det inte!
Inlägg #2: Postat: 2002-10-28 21:59:00
Eva
helt korrekt! det finns det inte om man ska vara noggrann. slarvigt gjort och jag ska kolla upp fakta mer i fortsättnigen :
tack för upplysningen!
Inlägg #3: Postat: 2002-10-29 21:52:00
Mikael S
Hårklyverier. Det finns inte ett nobelpris, nej. Riksbankens pris i nobels minne, som delas ut tillsammans med de andra nobelprisen och delar deras uppmärksamhet. Sen är namnet inte ett korrekt nobelpris, men i praktiken och i dagligt tal är det så.
Inlägg #4: Postat: 2002-10-29 21:53:00
Mikael S
Sen är det många som gärna kritiserar detta, eftersom nationalekonomin är så intressant att attackera för många. En vetenskap som säger sig kunna i stor mån avgöra vad som är bra eller dålig saker i ekonomiska beteenden, både på individ och aggregerad nivå sticker förstås i ögonen på många lekmän som har amatöråsikter i ämnet.
Inlägg #5: Postat: 2002-10-30 08:53:00
Kent Davidsson svar på 4
Nationalekonomin åker snålskjuts helt enkelt. Det är värt att kritisera. Du sa det själv. En vetenskap som säger sig kunna avgöra vad som är bra eller dåligt det är i sanning en vetenskap, eller snarare dess utövare, som har hybris.
Inlägg #6: Postat: 2002-10-30 10:37:00
Mikael S
Kent: Nej, det är inte hybris. För alla oss som inte är extrema fanatiker, alltså varken absolutister eller extrema åt andra hållet i form av relativister inser givetvis att det inte är hybris att påstå något sådant. Sorgligt nog vet de som kritiserar nek:en i princip inte vad 99,9 av alla nationalekonomer sysslar med...utan tror att det är några bankekonomer som uttalar sig i tv.
Inlägg #7: Postat: 2002-10-30 12:47:00
Kent Davidsson svar på 6
Du tror alltså på fullt allvar att nationalekonomin kan svara på frågan om vad som är bra eller dåligt? Anser du att det är vetenskap att svara på den frågan?
Inlägg #8: Postat: 2002-10-30 13:13:00
Kent Davidsson
Här följer ett kul? exempel på hur nationalekonomiskt resonemang snedtänder. Speciellt stycket om badviken är belysande:Länk: jak.se
Inlägg #9: Postat: 2002-10-31 09:55:00
Mikael S
Bra eller dåligt utifrån målen att öka välfärden? Ja, det är jag alldeles övertygad om att nationalekonomin i många fall klarar av. Det finns det förstås mängder av exempel på för den som är intresserad. Sen kanske jag var lite otydlig i användandet av "bra/dåligt" eftersom det i sig är subjektiva begrepp. Men efter en tagen målformulering om t.ex. ökat ekonomiskt välständ eller upplevd människonytta, så ja...utan tvekan Kent.
Inlägg #10: Postat: 2002-10-31 09:58:00
Mikael S
Jag läste artikeln Kent, och vad vill du få sagt? Givetvis kan sådant värderas i pengar. För lekmän som inte vet mer än vad deras intuition säger dem kanske finner det absurt, men lekmän kan ju knappast förstå riktigt så mycket heller. Skall man värdera vad det kostar att återvinna eller tjänar på så bör man göra något liknande:
Inlägg #11: Postat: 2002-10-31 10:01:00
Mikael S
1 Mät den tid som man i genomsnitt lägger ner på det, se vad alternativkostnader är för detta alltså vad hade vi gjort annars och vilken nytta had det gett oss. Att de kritiserar denna ansats på JAK visar bara att de inte förstått grundläggande beteendekunskap om människans ekonomiska agerande.
2De extra kostnader i övrigt som återvinningen leder till, transporter till stationer, processer och arbetskostnader för de som tar hand om allting etc.
Lite mellan tumme
Inlägg #12: Postat: 2002-10-31 10:03:00
Mikael S
2 Kvantifiera de vinster som försvinnandet av tidigare sopsortering innebar, i form av tidsskillnad, arbetskostnader och miljöpåverkan etc.
3 Mät betalningsvilligheten för den bättre miljön som återvinningen leder till, förslagsvis med CVM-ansatsen. Se vad det är värt för människor och gör sedan en benefit-cost-analys av de kvantifierade siffror du kommit fram till.
Inlägg #13: Postat: 2002-10-31 10:04:00
Mikael S
Så visst kan man göra så. Sen om den nationalekonom som gjorde analysen gjorde en bra eller dålig sådan vet jag inget om. De kan givetvis utföras dåligt också, som med allting. Men att man inte kan kvantifiera liknande är bara löjligheter som lekmän påstår med begränsad kunskap. Ungefär som de som försvarar nollmålet i vägtrafiken, vilket är fullkomligt absurt och slösar med våra resurser på ett skandalöst sätt.
Inlägg #14: Postat: 2002-10-31 10:23:00
Kent Davidsson svar på 9
Problemet är att det i nationalekonomin axiomatiskt antas att alla komponenter i begreppet välfärd kan reduceras till pengar. Hur man uppnår ett givet mål kan kanske nationalekonomin svara på liksom kemin eller fysiken. Vad som är välfärd kan de icke svara på.
Inlägg #15: Postat: 2002-10-31 10:31:00
Kent Davidsson svar på 11-13
Du talar om lekmän och att de inte har någon särskilt klar bild av hur en cost-benefit-analys går till. Det är säkert sant. Lika lite är de ekologer, biologer eller kemister och kan därför inte avgöra vad en nedsmutsad badvik innebär. Nationalekonomin utgår ifrån människors ekonomiska agerande, som alltså är aggregatet av lekmäns agerande. Detta borde få dig att se cost-benefit-analysens resultat som en del i en helhetsbedömning.
Inlägg #16: Postat: 2002-10-31 10:35:00
Kent Davidsson
Själv är jag väldigt förtjust i CB-analyser. Särskilt gäller detta vägbyggen. Det visar sig att snart sagt alla större vägprojekt är ekonomiska idiotprojekt. Likväl bygger man. Det skulle jag dock acceptera om politikerna som fattade besluten framförde argument som inte togs med i CBn. I stället får man höra saker som redan tagits med i kalkylen: säkerhet, mindre köer, tidsbesparingar etc.
Inlägg #17: Postat: 2002-10-31 18:44:00
Mikael S
Svar på 14. Nej, så är det ju inte alls. Inom mikroekonomin sysslar vi framförallt med ordinala nyttojämförelse i många fall, och där sker inga kardinala kvantifieringar av "välfärd" i monetära termer. Det stämmer alltså inte.
Inlägg #18: Postat: 2002-10-31 18:46:00
Mikael S
Däremot i benefit-cost-analyser så kvantifierar man allt i monetära termer, vilket givetvis är svårt. Men det är som sagt bättre att ha ungefärligt rätt än exakt fel. Varför skulle allt inte kunna värderas? Det är uppenbart att se att människor t.ex. inte sätter ett oändligt värde på människoliv, genom vårat agerande. Alltså genom implicita iaktagelser men även genom explicita CVM-undersöknignar kan vi få fram människors monetära värde på saker som ren miljö etc. Inget konstigt med det.
Inlägg #19: Postat: 2002-10-31 18:47:00
Mikael S
Eller inte allt i monetära termer, lite fel av mig. Man brukar ju ofta t ex inkludera sociala planeringsbalanser och sådant som fördelning är det alltså sedan upp till bl a politiker att besluta kring. Sen kan det ibland finnas informationsproblem som leder till felaktiga monetära värden, men då är det ju i informationen det brister.
Inlägg #20: Postat: 2002-11-01 10:02:00
Kent Davidsson svar på 17-19
17: Det jag avsåg var framför allt CBanalyser och de hör makroekonomin till. 19: När det gäller sociala aspekter såsom fördelning så kan man naturligtvis gå ytterligare ett steg och tala om "nyttan av pengar". 18: "Varför skulle allt inte kunna värderas?" Ja det är väl just den frågan jag har försökt besvara i svar 15. Kanske inte ens en teoretisk skapelse som en helt exakt värdering ger hela sanningen om vad som är bra och dåligt.
Showing page 1 of 2: 1  2
Laddar...