Mera om får och människor

jag nöjer mig väl med det för nu. jag måste erkänna att jag själv lockas av att tänka att om de som satt i makten *verkligen* tänkte, skulle dessa hemska saker inte ha hänt. vad det egentligen betyder är dock att "om alla tänkte som jag skulle världen vara perfekt", vilket alla tänker. enligt de stora tänkarna är detta denna tankegång den största fårigheten som finns.

Vad jag använt för "apparat" för att läsa av andra tankar måste jag medge att jag endast använt mina sinnen och mitt intellekt i kontakt med människor omkring mej, såna jag känner eller människor jag bara noterat i periferin. Jag har alltså genomfört observationer.

En herde är som en filosof, men kan likaväl vara en vetenskapsman eller politiker. Det som gör herdar till herdar är deras odödliga inflytande. Det är tankarna de tänkt, och fört vidare, som influerar modernare tänkare, må det röra vad som helst.

min erfarenhet är precis tvärt om: det jag ser är framför allt att människor verkligen vill tänka. och därmed gör de det också svar på det om små och stora tankar, tack. människan har alltid sökt efter svar, har alltid legat på olika utbildningsnivåer och har alltid utvecklats i olika takt. vad det än är för metod du har använt dig av i dina observationer så är jag helt övertygad om att den varken är speciellt djupgående eller kunskapsbetingad: utvärdering av människans psyke är ett helt yrke.

Börjar tröttna på allt tjat om elit från alla håll, lyssna på Kents "Elite" i stället. Jag är övertygad om att herdar för fåren framåt på bästa sätt, även om inte fåren ser det så. Ett får skulle säkert hellre stanna på sin gräsplätt än att klättra över kala berg. Men herden vill vidare, han ser att gräset i bland är bättre på andra håll eller snart tar slut här. Där är skillnaden störst mellan herdars och fårs tankar.

nej, skådespelare och författare brukar inte ha det. inte heller utvärderar de människans psyke i sitt yrke i den mån som tex en psykolog gör, trots att de försöker förstå och gestalta känslor. att påstå att shakespeare är en grundare av psykoanalysen är att ta i ordentligt: nog kunde han förstå människor väldigt bra och det kan man kanske säga är en utvärdering i sig,

i övrigt kan jag vid min ära inte förstå hur du kan vara trött på "mitt tjat om elit" när jag bara har nämnt det i ett inlägg. det spelar förresten ingen roll: har du missuppfattat innebörden av ordet "elit"? en elit är grädden av en grupp. hur kan du avfärda användandet av ordet när du gör en sådan klar och dramatisk skillnad mellan människor och människor??

om svar 12: Att tala om W. Shakespeare som grundare av psykoanalysen har inte jag gjort, däremot har storheter som H. Bloom och S. Freud gjort det. Jag är själv övertygad om att verklig visdom fås på annat sätt än genom boklig bildning. Men att kunna peka på examina är naturligtvis bra när man vill övertyga andra om det man alltid vetat eller själv tänkt ut.

Det är inte DITT tjat utan ALLT tjat om elit jag börjat tröttna på. Jag älskar eliter, men bara såna som verkligen är eliter. Elit betyder de utvalda, de bästa inom gruppen, de tongivande. Att det sen kopplats samman med teorier om att några få som själva anser sig vara bäst måste styra över massan anser jag vara sorgligt.

jag bryr mig inte så mycket om vad ett får är; som du kanske märkt har jag riktat min huvudsakliga argumentation mot att får är någonting som allmänheten kan betecknas som. det finns människor som är splittrade och inte gärna tar beslut, dessa tror jag dock inte är speciellt vanliga och de är fanemej inte får för att de är får. vad är det du snackar om men rusningstrafik: har vi det eftersom folk inte vågar vänta en timma efter jobbet för att slippa köerna??