Flykting- och asylpolitik – lagar och konsekvenser

Kristdemokraterna gjorde ett utspel i december i flyktingpolitiken. Permanenta uppehållstillstånd skulle ersättas med tillfälliga de tre första åren, där den som ordnat eget arbete får stanna kvar. Dessutom skulle asylsökande från ”säkra” länder till exempel från östra Balkan snabbehandlas. Drygt 380 representanter för svensk frikyrklighet ställde sig i tidningen Dagen bakom Hägglunds utspel. Hur väl genomtänkt var deras ställningstagande?

Kristdemokraternas politik skulle leda till sämre integration och att nyanlända barn far illa. Det menade Rädda barnen, en av flera hjälporganisationer som kritiserat Göran Hägglunds utspel om tillfälliga uppehållstillstånd.

En annan av kritikerna till förslaget var Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty i Stockholm. Hon menade att en hel del av det som Göran Hägglund skrev på DN debatt är besynnerligt och märkligt. Framförallt kan vi inte se att något av hans förslag värnar asylrätten, vilket han själv skriver att han är ute efter, utan snarare tvärtom, sa Seidlitz.

Även migrationsminister Morgan Johansson har sagt att tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att försämra integrationen. –Att man ska få det om man fått jobb riskerar att försätta den enskilde i en tvångssituation gentemot arbetsgivaren. Hägglunds utspel har resulterat i tillbakablickar där utspelet kan jämföras med Lars Leijonborgs krav på språktest, som lyfte valresultatet 2002. Och i december 2014 öppnade Jan Björklund för det gamla FP-förslaget om att språktester kan göra comeback.

Nu blev det inget extraval och partierna fick andra frågor på agendan. Men det är viktigt att lyfta upp exemplen för att visa hur viktigt det är att frågorna kring flykting- och asylpolitik hanteras seriöst. Ändringar i asylpolitiken och utlänningslagen måste skickas ut på bred remiss så att olika instanser får uttala sig

Ett annat exempel, som visar på brister i asylpolitiken är små barn av annan nationalitet som rotat sig i sitt fosterhem – men som hotas av utvisning. Det upprör allmänheten varje gång ett sådant fall kommer upp. T.ex. tvååriga Maria som bor i ett gott familjehem utanför Piteå sedan hon var en vecka gammal.Tvåårig flicka utvisas – med familj hon inte känner.  Vakna lagstiftande politiker! Vägrade fota utvisningshotade Maria. Minns ni tvååriga Haddile som 2013 hotades av utvisning till Frankrike. ”Sverige har enligt barnkonventionen ett ansvar för att verka för att Haddile och hennes biologiska föräldrar ges möjlighet att återförenas”, skrev Migrationsdomstolen bl.a. Det är en fråga för lagstiftarna när två lagar krockar. Rädda Barnen om utvisningen – absurt.

Migrationsverket kan, med stöd av utlänningslagen, utvisa barn som är omhändertagna enligt LVU, Lagen om vård av unga. Deras beslut står nämligen över de sociala myndigheternas och gör de sociala myndigheternas beslut uddlösa. Varför agerar inte lagstiftarna?

Ett annat fall handlar om två familjehemsplacerade barn i Halmstad som skulle utvisas till Serbien tillsammans med sin biologiska mamma. Artikeln är från januari 2013 men beskriver turerna kring LVU-lagen och utvisningar. Debatten kring de här barnen lyfte frågan ända upp i riksdagen. Centerpartisten Ulrika Carlsson lämnade in en motion till riksdagen om att lagen måste ses över och ändras. Men vad har hänt sedan dess? Barnen kommer i kläm när lagarna krockar.

Öppna era hjärtan sa Fredrik Reinfeldt. Det behövs. Men gäller det också de barn som kommer i kläm mellan två lagar? Det behövs en översyn av en utlänningslag som inte fungerar. Göran Hägglunds snabbskissade förslag i flyktingpolitiken behöver en seriösare genomgång. Breda remissrundor genom olika instanser. Men var finns de lagstiftande politiker som är beredda att se över utlännningslagen?
 

Av Eivor Karlsson 14 jan 2015 15:38