Dags att lämna betygshetsen bakom oss

Sveriges utveckling inom skolan är den sämsta i hela OECD. Samtidigt känner sig nästan hälften av alla ungdomar stressade i skolan. Vad som behövs nu är inte fler sätt att mäta att det går dåligt. Det är dags att lämna betygshetsen och satsa på det som vi vet gör skillnad.

Utvecklingen inom skolan är dyster. Svenska ungdomar får inte längre en utbildning som ger dem möjligheter att förverkliga sina drömmar. Mycket behöver göras – men talet om hårdare disciplin riskerar snarare att förvärra situationen.

Utbildningsminister Jan Björklund menar att det är avsaknaden av disciplin och hårda krav som är det stora problemet i svensk skola. Tidigare har möjligheten för elever att sitta i majoritet i skolstyrelser förbjudits och nu uppmanas lärare att låsa dörren för sena elever. Detta vittnar inte bara om en omodern syn på unga, som måste piskas för att lära sig, utan också att relevant forskning är oviktig. Istället för att gripa efter halmstrån, som riskerar förvärra situationen, måste alliansen sluta nedvärdera unga och se till vad som fungerar.

Forskningen på området är inte helt enig, men den är relativt tydlig med att tidigare betyg inte stärker elevers kunskaper. Betyg må fungera som ett sätt att framför allt göra urval till högre utbildning, men är generellt ett för grovhugget instrument för att mäta kunskap; det riskerar istället att förvärra situationen i skolan, speciellt i unga åldrar. Vad som dessutom framkom i den senaste Pisa-undersökningen är att svenska elever vill lära sig och har generellt en bra relation med sina lärare. Att öka lärarnas makt på bekostnad av eleverna riskerar att bli kontraproduktivt.

Räknar vi dessutom in den allt mer utbredda psykiska ohälsan bland unga framstår tidigare betyg och hårdare tag ännu mer som en desperat räddningsaktion från ett parti där förtroendet i profilfrågan krisar. Nära hälften av alla unga tjejer och 40 procent av pojkarna känner sig stressade. Stress skapar både dålig självkänsla och hämmar inlärning. Bris har tidigare gått ut och varnat för hur betygshetsen ökar den psykiska ohälsan.

Istället för mer disciplin och hårdare krav behövs åtgärder som skapar förutsättningar för elever att faktiskt vilja lära sig:

• Stärkt elevdemokrati. Att vara delaktig och känna makt över sin situation får elever att må bättre och skapar engagemang. Vi behöver satsa på att stärka elevers organisering på skolorna.
• Stärkt elevhälsa. Den psykiska ohälsan är negativ för både individ och samhälle. Mer resurser till skolpsykologer och kuratorer är avgörande.
• Se till att elever får mer tid med sina lärare. I dagens skola ska färre vuxna göra allt mer. Dessutom har den administrativa bördan ökat. För att elever ska få en bra utbildning behövs mer tid med läraren.

En modern skola ska skapa förutsättningar för individer att vilja lära sig och verka för bra relationer mellan elever och lärare. Det är dags att lämna betygshetsen och den kravfyllda skolan där den hör hemma - i historien.