I början av december presenterades PISA-undersökningen – en mätning av skolresultaten i 34 OECD-länder – och undersökningen satte fingret på det allvarliga läge som skolan i Sverige befinner sig i. Den svenska skolan har två grundläggande problem som också är sammanlänkande – de sjunkande resultaten och den minskade likvärdigheten. Under de senaste decennierna har vi gått mot en skola där elevers bakgrund i allt högre utsträckning styr hur väl man själv klarar sig i skolan. Nu måste vi gå i motsatt riktning och förstärka likvärdigheten för att alla ska få de kunskaper man har rätt till.
Inför höstens val kommer skolpolitiken att vara en avgörande fråga. Därför är det inte svårt att förstå varför Jan Björklund (Fp) gör sitt yttersta för att förklara bort sitt ansvar efter sju år som utbildningsminister. Men samtidigt är frågan alltför viktig för att utsättas för politikens vanliga blame-game. Runt omkring i Sverige finns det tiotusentals elever som inte får en så bra utbildning som de förtjänar och som därmed också förnekas viktiga kunskaper.
Problemen i skolan går djupare än att handla om vid vilken ålder man får betyg eller om hur många nationella prov som ska bli genomförda. Den svenska skolpolitiken måste förändras i grunden. Den bristande likvärdigheten utgör en viktig bakomliggande faktor till de fallande resultaten och därför måste blickarna riktas dit. Ung Vänstern ser tre övergripande förändringar som behöver genomföras för att vända skolans negativa utveckling:
För det första, i ett läge där resultaten faller och närmare en tredjedel av gymnasieeleverna efter tre års studier saknar ett slutbetyg är det orimligt att hundratals miljoner kronor varje år slösas bort i vinster till privata skolföretag. De privata företagens vinstjakt går ut över kvaliteten. Den leder till lägre lärartäthet och till besparingar i elevhälsan. Skattepengar avsedda för utbildning ska gå till elever och lärare, inte försvinna ut i skatteparadis eller bli till vinster för riskkapitalbolag. Ung Vänster vill stoppa vinstslöseriet i skolan.
Lärare måste, för det andra, ges förutsättningar att faktiskt få vara lärare. Den mätmani som politiker har tvingat på skolan gör att lärare inte hinner planera och utvärdera undervisningen. En undersökning från Lärarförbundet visar att åtta av tio gymnasielärare inte har tid att planera lektionerna och 84 procent av samma grupp anser att det administrativa arbetet har ökat. Den administrativa bördan måste minskas och skolan tillföras mer resurser, så att lärarna tillåts fokusera på undervisningen och så att varje elev kan få den hjälp och det stöd man behöver för att nå kunskapsmålen.
Och slutligen, den skola som har byggts upp i Sverige sedan den förra borgerliga regeringen på nittiotalet förstärker klasskillnader och orättvisor istället för att motverka dem. Dagens skola sviker arbetarklassens barn och redan idag är elevers bakgrund den viktigaste faktorn för att förklara hur man lyckas i skolan. Det fria skolvalet har ett högt pris. När välutbildade föräldrar väljer bort vissa skolor förändras förutsättningarna för alla elever. För att vi ska få en likvärdig skola måste därför det fria skolvalet rivas upp. Det är avgörande för att se till att alla unga i Sverige får en så bra utbildning som de förtjänar.
Av Stefan Lindborg 29 jan 2014 10:10 |
Författare:
Stefan Lindborg
Publicerad: 29 jan 2014 10:10
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå