Foto: Flickr/ragnar1984 (CC 2.0) 

Kritik som ringar på vattnet

Vem som helst kan vara kritiker, men ordet har i vår nordiska avkrok fått en förhållandevis svartvit betydelse. Personligen har jag alltid känt att kritik kommer i grader. Att det finns kritik som är väldigt elak, kommer från "fel" infallsvinkel, men ändå är oerhört väl utförd. Allianser förblindar människor och ståndpunkter där man i princip håller med varandra, blir omöjliga att samarbeta i. Den politiska färgens slöja döljer rätt mycket. Det finns fler färger än rött och blått, givetvis borde detta avspegla sig i den offentliga kritiken.

Debattklimatet tenderar att bli rätt svartvit, och framförallt tråkigt. Endast något för människor som är instuderade i den jargong man förväntas använda som politisk färgad. Människor sitter och klappar händerna åt statsministerns eller oppositionens tragikomiskt kallade nya debatteknik; de glömmer inte sällan helt bort den ideologiska grund motparten står för. Det som de facto formar partiernas politiska tänkande mellan dagspolitiska utspel.

Det har alltid funnits en viss konflikt mellan mitt eget tänkande och den debatt jag ser föras i media. Dagspolitiska frågor är inte onödiga, men i takt med att allt som är personligt har fått bli mer politisk, verkar debattörer från alla sidor ha glömt bort att diskutera de grundvalar som deras ideologier står på. Istället diskuterar man någon illa passande reklamkampanj.

Det finns en mer djuplodad kritik som kan lyftas. Det finns intressanta diskussioner som borde få större utrymme på ledarsidor och i sociala media. Ändå göms allt detta i något man endast kan likna vid en supporterkultur för politiska allianser; tribalism. 

Diskussionen skulle inte bli för komplicerad för att publicera i dagstidningar eller låta gemene man tala om. Folket förstår mer än dissektioner av varför statsministern hånler i TV. Som kritik var den om statsministerns hånleende, trots min diametralt motsatta politiska ståndpunkt, ett stenkast i en ankdamm vars yta ser alldeles för blank ut. Vi behöver mer konfliktyta, mindre perfekt yta och jag hoppas att stenkastet lämnar ringar på vattnet. 

Av Johan T-Katiska 08 okt 2013 15:56