Foto: flickr/Steve Johnson (BY CC 2.0) 

Ett demokratiproblem

Det är säkerligen inte många enskilda politiker som disponerar dessa pengar själva. De flesta måste skaffa sig sponsorer, vädja till intressegrupper och företag. Dessa intressegrupper har emellertid sina intressen, de vill värna om vapen, de är abortmotståndare, de vill stödja Israel, utöka homosexuellas rättigheter, ha jämställdhet, är kreationister, jesuiter, sjundedagsadventister. De vill ha något i gengäld om de skall satsa. Och företag vill sälja bilar, utvinna olja, kalhugga och spränga, bygga och asfaltera. Företag vill öka konsumtionen, vinna marknader, klona och genmanipulera, privatisera och profitera. Inte heller företag är likgiltiga för vinster och tänker inte i första hand på mänsklighetens bästa. Om någon trodde det.

Kandidaten till en politisk post i den största demokratin måste också förhålla sig till media vilka måste förhålla sig till tittarsiffror, upplagor, ägare och annonsörer. Även om den blivande senatorn drivs av idealitet och inte ser posten som en väg till karriär, måste budskapet kompromissas och anpassas efter ekonomiska verkligheter.

För att bli USA:s president räcker inte trettio miljoner. Det krävs miljarder för att ha chans i en presidentvalskampanj.

Den amerikanska demokratin sprids i vår globaliserade värld. Genom media får alla planetens innevånare ta del av den amerikanska världsuppfattningen och historieskrivningen. Vi roas av amerikanska såpor, får lära oss det amerikanska sättet att vara och förhålla sig. Hur man klär sig, hur man äter, vad man tycker, tycker om terrorister, diktaturer, shopping, Israel, nazister, kommunister. Vi i västvärlden är inlemmade i en kulturimperialism så mäktig att vi knappt kan förstå att en annan verklighet är möjlig. Och USA men också NATO och Sverige krigar för att införa den i Irak och Afghanistan. USA övervakar och avlyssnar världens befolkning för att upptäcka hot mot denna världsordning.

Denna amerikanska form av demokrati ses som föredömlig i Europa, men också i andra delar av världen. Den amerikanska livsstilen, Coca Cola, McDonalds, Starbucks, bilism, konsumtion sprids till Afrika, Indien och Asien. Alla vill ha det som man har det på TV.

Men människor har val. Man kan välja vad man skall tycka, man inbillar sig att man kan bilda sig egna uppfattningar och dra självständiga slutsatser. Att man är kapabel till att skilja rätt från fel och ont från gott. Men i den medievärld vi lever i uppkommer allt mer sofistikerade metoder för påverkan av människors uppfattningar och beteenden.

Visserligen är denna livsstil bekväm, man verkar leva glada, glättiga liv, men är det så vi vill ha det? Är det så vi vill förverkliga våra existenser i detta universum som vi har haft turen att födas in i. Söker vi inte ett större allvar,vill vi inte mer med vår tillvaro på jorden? Än att konsumera, än att acceptera denna mall och dessa tillrättalagda åsikter. Och ägna våra liv att tjäna Mammon. Sälja vår liv till företag och verksamheter vi inte tror på. Arbeta för att bli allt mer välnärda och konsumera allt mer? Vill vi leva på en planet som består av betong och asfalt? Vill vi inte heller leva i samklang och harmoni med annat biologiskt liv. Se annat liv omkring oss?

Det är svårt att veta vad i ens uppfattningar som kommer från yttre påverkan och vad som växer fram av inre övertygelse. Men jag har fått för mig att det råder någon slags konsensus om att människan är ansvarig för sina handlingar, för sin existens och sitt liv. Att man kan hitta nischer och inte måste följa med strömmen. Nu när klimatet förändras, människor lider av välfärdssjukdomar och planetens uttnyttjandet av resurserna måste begränsas.

Av Jan Wiberg 21 aug 2013 10:53