Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Det gåtfulla

Gumman på rälsen.

Mor kunde berätta för oss barn när hon var på det humöret, en självupplevd spökhistoria som hon och far varit med om.

Tidpunkten för denna händelse var en midsommarafton 1936. De var då nyförlovade, min blivande far och hon. De hade varit på dansen och festligheterna i folkparken (Canis) Lysvik.
Klockan ett slutade dansen och de började bege sig på hemväg i den ljusa sommarnatten. De gick längs med stora landsvägen och, för att gena vägen hem, gick de längs med ett öppet fält och upp på järnvägsspåret som de följde nästan hela vägen hem. Det var en ljummen och fin midsommarnatt.

När de gått så ett tag, dök det upp en gumma som kom gående mot dem på järnvägsrälsen. Ingen av dem kunde förstå var ifrån gumman kom, för det var bara öppna fält på bägge sidor om rälsen.

"Såg du var hon kom ifrån?", frågade min blivande mor min blivande far då. Men, nej, han hade inte upptäckt gumman förrän hon helt plötsligt dök upp där gåendes på rälsen en bit framför dem. Och mor kunde heller inte begripa var hon kom ifrån.

Båda två började nu känna sig olustiga till mods. De iaktog gumman som nu närmade sig mer och mer. De får nu se att hon också är mycket ålderdomligt klädd och till på köpet har hon ett stort svart gammaldags paraply hängande över armen. Under tiden har gumman kommit fram till dem och gått förbi på mors sida. Mor sa att det kändes som en kall vind dragit fram när de möttes.Som på en given signal vände sig båda om för att se om gumman skulle fortsätta gå efter järnvägsrälsen eller om hon skulle fortsätta vandringen på det öppna fältet.

Men nu var gumman försvunnen. Ingen vanlig dödlig, skulle kunna dyka upp och försvinna så snabbt igen. Och var kom den kalla vinden ifrån i den ljumma sommarnatten?

Ja, detta var en verklig händelse som mor berättade för oss barn. Det finns mycket mellan himmel och jord.