Återigen har jag läst ett uttalande från en LO-medlem som handlar om skillnaderna mellan undersköterskor och sjuksköterskors löner. Tyvärr har jag inte personens namn, eftersom jag inte tänkte att jag skulle gräva mer i det. Men då jag gått och funderat, så har jag blivit mer och mer frustrerad.
Jag vet inte varför man återigen fokuserar på skillnaderna i löner istället för att fokusera på vad de olika professionerna har för åtaganden. Personen vars namn jag inte kommer ihåg, sa att det handlade inte om att sjuksköterskorna hade för höga löner, utan det handlade om att undersköterskorna hade för låga.
Jag har själv gått den långa vägen från att ha varit sjukvårdsbiträde, och sedan läste jag till undersköterska. Efter några år inom det yrket kände jag att jag ville mer och började då mina tre år på universitetet för att bli sjuksköterska. Jag vet att när jag var undersköterska var det skönt att kunna säga när man var osäker "ta kontakt med sjuksköterskan", eller "jag ska fråga sjuksköterskan, hon får bestämma". Ansvaret för att ordinationer blir utförda och omvårdnadsplaner följda är sjuksköterskans.
När jag läste till undersköterska fanns inte delegeringar som det gör idag. Då förväntades det att man utförde en hel del saker som idag ligger på sjuksköterskan. Vi satte katetrar, gav injektioner, delade mediciner i dosett, tog venprover och så vidare. Idag är allt detta delegerat till undersköterskor som i praktiken kan tacka nej till det. De kan alltså neka till att utföra de arbetsuppgifter som förr tillhörde deras yrke, vilket för mig är väldigt tokigt. Varje år måste de gå igenom prov för att säkerställa att de har den kunskap som krävs för att exempelvis dela ut mediciner och ge insulin. Det är sjuksköterskan som håller dessa prov och som delegerar. Om undersköterskan gör upprepade fel är det i slutändan sjuksköterskan som råkar illa ut, och det gör hon för att hon har en legitimation - det har inte undersköterskan.
Idag då avvikelser haglar och sjukvården är synad från alla håll och kanter är det än mer oroväckande om man likställer sjuksköterskans ansvarsområde med undersköterskans. Det är fortfarande så att undersköterskan refererar till sjuksköterskan, och det är hon som ska förklara inför läkare och anhöriga. Anhöriga har mycket mer åsikter idag och det arbete som sjuksköterskan utför har blivit väldigt ifrågasatt, vilket gör att vi ofta måste stå beredda och förklara oss. Tilliten till att vi gör det bästa vi kan för patienten med den kompetens vi har är inte självklar, och i slutändan är det vår legitimation som åker.
Var snäll och sätt inte likhetstecken mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Jag känner alldeles för många kollegor som idag mår dåligt i sin yrkesroll och som är mer eller mindre utbrända. Undersköterskorna gör ett strålande arbete, och de allra flesta värnar sina patienter. Deras kroppar slits ut i förtid och de har oftast ett stort tålamod när det gäller patienter och anhöriga.
Vi är här alla för patientens bästa, det är bara det att vi har olika positioner, och vi är alla lika viktiga, men vi har inte samma ansvar. När det gäller lönen är det oftast inte så stor skillnad om man drar bort summan man betalar till CSN varje månad. En summa som de flesta undersköterskor inte har eftersom de gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet.
Av Birgitta Stiefler 25 mar 2013 06:00 |
Författare:
Birgitta Stiefler
Publicerad: 25 mar 2013 06:00
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå