Kön ska inte avgöra position i samhället

Man hör så ofta olika konspirationsteorier om vad genus är för något och vad det handlar om. Efter många års erfarenheter gällande genussnacket och vad det går ut på, så ska jag förklara det med enkla ord: Genus handlar om att man ska avveckla könsbestämmelser över vad som är kvinnligt och vad som är manligt.

Idag sitter man och klurar ut skillnader mellan kvinnor och män, som till exempel det här: Män ska visa sig starka och robusta för att kunna ta hand om oss kvinnor. Kvinnor ska visa sig underlägsna för mannen och vara tillgängliga. Jag minns detta från barndomen, och nu kanske ni tycker det är konstigt att man sitter och tänker redan som barn på varför kvinnor och män är olika. Det var för att jag såg skillnader redan då mellan pojkar och flickor. Flickor skulle klä sig, som idag, i rosa kläder för att markera just att de var flickor. Då började jag som 8-åring undra: "Men jag gillar ju blå färg, varför måste jag tvingas ha på mig rosa kläder för att visa att jag är just en flicka?"

Det undrar jag än idag, varför man måste markera vilket kön man tillhör genom sina kläder.

Jag började stå emot redan innan jag började i lekis, och skrek ofta till min mamma att det var så fruktansvärt onödigt att man skulle klä flickor i klänningar. Jag tyckte att det var en rättighet att kunna få klä sig som man ville, och få känna att man tillhör samma grupp ändå. Många är rädda för att gå utanför den där bubblan och kunna stå för den man är, och visa att man kan vara kvinna eller man oavsett hur man ser ut.

Det är exakt samma sak när det gäller pojkar, att man måste uppfostra dem i något slags roll. Att de ska vara tuffa och inte visa sig sårbara, för så spricker bilden om att män är starka och står upp för sig själva. Då kan man undra - varför är det så här? Det vet man inte så mycket om, men gällande makten så är det män som ska kunna hålla ihop någon sorts fasad av att vara någon de egentligen inte är.

Hur märker man sådana här skillnader? I skolan! Jag märkte själv att jag som är av kvinnligt kön får jobba dubbelt så mycket för att visa att jag är lika "duktig" som de människor som är av manligt kön. När jag blev mobbad blev jag ofta förbannad över att killarna alltid kunde slinka undan, och då fick jag som svar av en lärare: "Men de håller på så här för att de tycker om dig." Då svarade jag: "Nej, de håller på så här för att jag vågar säga emot och för att jag är av kvinnligt kön, och de tycker det är lättare att reta någon av det motsatta könet och försöka trycka ner den på ett sätt som inte är okej." Jag kan säga så här, att den läraren blev ganska tyst efter min förklaring. Möjligvist började hen tänka på min teori stämde. För dessa killar mobbade inte någon av det manliga könet. Jag visade tidigt att jag hade en stark röst som överröstade deras ord.

Många tycker att vi ska börja tänka på oss som individer istället för att göra skillnader efter vad vi har mellan benen. För det är när vi börjar göra skillnader mellan människor som hatet skapas, och därav har kvinnan blivit ett slagträ och en undergrupp som ska visa sig svag och underlägsen. Männen ska komma på att det är inte så bra att förtrycka en grupp genom makt, och kvinnor visa att de inte accepterar sådana företeelser. Som samhället ser ut idag så är det inte konstigt om en del kvinnor känner ett hat mot män, i ett samhälle där kvinnor ska acceptera att vi tjänar mindre när vi egentligen gör i princip samma jobb.

Vad kan man dra för slutsats av allt detta? Jo, att vi kvinnor och män inte ska hitta små petitesser och använda dem för att göra skillnad på varandra. Om vi vara ärliga så har både kvinnor och män brister. Den enda skillnaden mellan oss är vad vi har mellan benen, men det ska inte kunna ge en ett övertag, bara för att man tillhör ett visst kön.

Därför tycker jag för övrigt att "hen" är ett utmärkt ord som avsexualiserar båda könen och inte diskriminerar någon av oss.

Av Sandra Ackefjord 20 feb 2013 05:00